Helhetsgrepp kan motivera fler att anlägga våtmarker 

Näringsretention är en viktig effekt av våtmarker - men oftast inte det som personligen motiverar markägare att anlägga en våtmark. Istället lockar andra aspekter som rekreation, viltvård och möjligheten att magasinera vatten. Det framgår av en studie från Uppsala universitet där Greppa Näringens våtmarksrådgivare intervjuats.  

Att anlägga fler våtmarker ingår i en rad initiativ och direktiv på internationell och nationell nivå, bland annat inom det svenska miljökvalitetsmålet "Myllrande våtmarker". I en studie vid Uppsala universitet har våtmarksrådgivare inom Greppa Näringen intervjuats om hur de ser på sin roll för att bidra till fler våtmarker. Uppsatsen tar upp hur våtmarksrådgivningen fungerar i praktiken, vilka barriärer rådgivarna stöter på samt vilka förbättringar som kan göras för att främja våtmarker i jordbrukslandskapet.

Rekreation motiverade ofta

I kontexten svenska jordbrukslandskap skapas ofta våtmarker för biologisk mångfald och för att minska läckage av växtnäringsämnen som fosfor och kväve. Men det som oftast motiverade lantbrukarna var istället möjligheterna till rekreation och fördelar som en vacker utsikt, fågelskådning, viltvård, jakt och skridskoåkning, menade rådgivarna.

Ett annat motiv hos markägarna var att få en inkomst från ett område som inte lämpade sig för jordbruk och annars inte skulle användas. Att anlägga en våtmark kan ge möjlighet att få ekonomiskt stöd för både konstruktion och skötsel av våtmarken.

Viktigt att lyfta fram många fördelar

– Flera av rådgivarna ansåg att det finns ett behov av att ta ett helhetsgrepp kring våtmarker, där man lyfter fram flera fördelar med våtmarker som näringsretention, biologisk mångfald, kolinlagring, vattenmagasinering, reglering av vattenflöden, vattenrening och grundvattenbildning, berättar Malin Wennerholm som utfört intervjuerna inom ramen för sin masterutbildning i hållbar utveckling.

Tidigare studier visar att frivilliga åtgärder är viktiga för att nå målen för våtmarkerna. Dessutom är lantbrukare mer benägna att anlägga våtmarker om de har mer kunskap om våtmarkernas funktion och fördelar. Att kommunicera fler fördelar skulle därför kunna öka intresset hos fler lantbrukare och öka andelen våtmarker som anläggs, menar rådgivare i studien.

Många lyfte också betydelsen av att erbjuda stöd och rådgivning från start till färdig våtmark, inklusive skötsel, alltså en längre och sammanhållen rådgivningskedja, samt behovet av tydligare processer för att söka ekonomiskt stöd.

Källa: The role of wetland advisors in the implementation of wetlands in Sweden av Malin Wennerholm, Masteruppsats i hållbar utveckling, institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet, 2021. Länk till annan webbplats.

Text: Teresia Borgman