Vi har börjat mäta kväveupptag i ogödslade rutor och fält, vecka 18

Våren har hittills varit kall. Nu har vi börjat mäta kväveupptag i höstvete i Östergötland, Kalmar och Örebro län. Än så länge är skillnaden mellan gödslade och ogödslade fält liten i Östergötland och Örebro. Vetet i Kalmar län har utvecklats längre och även tagit upp mer kväve än övriga fält. Nästa vecka mäter vi även i Södermanland.

Varierande förutsättningar på fälten

Vi mäter i år kväveupptaget i 28 ogödslade rutor, så kallade nollrutor, och gödslade höstvetefält i Kalmar, Östergötland, Södermanland och Örebro län. På detta sätt kan vi följa markens kväveleverans och även beräkna hur mycket av det tillförda kvävet grödan hittills har tagit upp. Lantbrukarna lägger ut nollrutor i samband med gödslingen. Mätningarna utförs av oss som jobbar med Greppa Näringen, Linköping och Kalmar, i samarbete med Växtskyddscentralen, Linköping, HS Konsult AB och Yara. Yara lånar ut handburna kvävesensorer och kommer även använda mätresultaten till Yara N-prognos.

Nollrutefälten är vanliga höstvetefält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata för fälten redovisas i tabell 1, sist i Säsongsnytt Öst.

Höstvetet i bestockningsfasen i Östergötland

I Östergötland var vetet på de 9 fälten i bestockningsfasen (DC 22-24) när vi mätte den 28 april. Kväveupptaget var i medeltal 25 kg/ha i nollrutorna och 25 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 1. Det är något högre jämfört med förra årets upptag men ingen skillnad mellan nollrutor och fält. Ingen av de ogödslade rutorna syntes för ögat, se bild 1.

Diagram 1. Kväveupptag i 9 höstvetefält i Östergötland den 28 april. När mätningen gjordes var höstvetet i DC 22-24. Jordarterna varierar från något mullhaltig lerig sand till styv lera.

Inga mätningar i Södermanland

I Södermanland börjar mätningarna på fyra fält först nästa vecka.

Mätningar i Örebro

I Örebro mättes fem fält den 2 maj och alla fält var i bestockningsfasen, DC 22. Kväveupptaget var i medeltal 19 kg/ha i nollrutorna och 23 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 1. Det är något lägre jämfört med med förra årets upptag som var 23 och 25 kg/ha.

Diagram 2. Kväveupptag på fem höstvetefält i Örebro län den 2 maj. När mätningen gjordes var höstvetet i DC 22.

Upptaget högst i Kalmar län

I Kalmar län har höstvetet utvecklats lite längre jämfört med i övriga län och kväveupptaget var högre i gödslade fält. Hälften av fälten har nått stråskjutningen och var i DC 30 vid mätningen den 2 maj. Övriga fält var i DC 22-25. Kväveupptaget var i medeltal 21 kg/ha i nollrutorna och 35 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 3. Jämfört med förra året var upptaget lite lägre i nollrutorna och lite högre på gödslade fält i år. Merparten av nollrutorna syntes väl för ögat, se bild 2 och 3. Under stråskjutningsfasen behövs huvuddelen av kvävet. 

I Kalmar län mätte vi även förra veckan och kväveupptaget i nollrutorna har i princip varit oförändrat. I några fält, H3 och H4, var skillnaden mellan ogödslat och gödslat liten vid första mätningen. Vid den senaste mätningen har den skillnaden ökat. För att kvävet ska frigöras (mineraliseras) behöver temperaturen i marken vara över ungefär 10 grader och det behöver också finnas tillräckligt med fukt.

Diagram 3. Kväveupptag i sju höstvetefält i Kalmar län den 2 maj. När mätningen gjordes var höstvetet i DC 22-24 och ett fält i DC 32. Jordarterna varierar från mo till lättlera.

Nästa mätning

Nästa mätning blir fredagen den femte och måndagen den åttonde maj och resultaten redovisas vecka 19.

Pernilla Kvarmo, Tellie Karlsson och Johan Malgeryd, Linköping och Kalmar

Förutsättningar på fälten

Nollrutefälten är vanliga fält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata och uppgifter om gödsling för fälten visas i tabell 1. Tabellen kommer uppdateras efter hand.