Greppa logotyp
Greppa logotyp


Dags att fatta beslut om kompletteringsgödsling, vecka 22

Höstvetet fortsätter utvecklas och det börjar bli dags att ta beslut om kompletterings­gödsling. Jämfört med tidigare år är kväveupptaget fortfarande lägre i både nollrutor och gödslade fält.

Varierande kväveupptag i Östergötland

Höstvetet fortsätter utvecklas och vid senaste mätningen i Östergötland den 27 maj hade det på de flesta håll nått DC 37, d.v.s. flaggbladet just synligt. På ett par fält var vetet fortfarande kvar i DC 31-32 och på ett fält med sorten Norin hade det nått DC 43 (flaggbladets slida börjar vidgas). På fält E7 och E8 Högby och E10 och E11 Broby kom det kraftiga regnskurar strax innan mätning. I några fält syntes nyligen bekämpade ogräs, vilket kan påverka mätvärdena i viss mån. Än så länge slokade ogräsen men hade inte gulnat nämnvärt.

I de konventionella fälten hade höstvetet i genomsnitt tagit upp 42 kg kväve/ha i nollrutorna och 72 kg/ha i de gödslade fälten, en ökning med 7 respektive 14 kg/ha den senaste veckan. Variationen mellan fält är dock stor, se diagram 1. I de ekologiska fälten var kväveupptaget ungefär hälften så stort, 21 respektive 35 kg/ha. Ekofälten mättes inte förra veckan, men under de senaste två veckorna har kväveupptaget där ökat med 5 respektive 12 kg/ha. De flesta nollrutorna syns nu för ögat.

De flesta nollrutorna syns nu för ögat men inte alla. Kväveupptaget är fortfarande lägre än vad det har varit de senaste åren i både nollrutor och gödslade fält, se diagram 5.

Andelen gödselkväve som tagits upp på fälten i Östergötland varierar mellan 0 och 88 %. Enligt de uppgifter vi fått in hittills är det bara ett par fält där andelen upptaget gödselkväve är över 50 %, E4 Helleberga och E13 Åsmestad. På övriga fält hade mindre än 50 % av gödselkvävet tagits upp vid senaste mätningen.

Foto som visar nollruta på fält E2 Vårdsberg, Östergötland.

Bild 1. Nollruta på fält E2 Vårdsberg den 27 maj, höstvete efter höstvete. Nollrutan syns nu ganska så tydligt. Kväveupptaget var 17 kg/ha i nollrutan och 47 kg/ha i det gödslade fältet. Foto: Johan Malgeryd

Foto som visar nollruta på fält E10, Broby, Östergötland.

Bild 2. På fält E10 Broby var vetet i DC 37 vid mätningen den 27 maj. Även här är förfrukten höstvete, men stallgödsel används regelbundet i växtföljden. Nollrutan syns knappast alls. Kväveupptaget var 71 kg per ha i nollrutan och 85 kg per hektar i fältet. Foto: Johan Malgeryd

Diagram 1. Kväveupptag i 14 höstvetefält i Östergötland den 27 maj. Höstvetet var då i DC 31-43. I de konventionella fälten hade vetet tagit upp i medeltal 42 kg/ha i nollrutorna och 72 kg/ha i de gödslade fälten. I de tre ekologiska fälten var kväveupptaget ungefär hälften så stort, 21 respektive 35 kg/ha. Jordarterna varierar från något mullhaltig, lerig sand till styv lera.

Störst kväveupptag i Södermanland

I Södermanland var vetet i DC 37-41 vid senaste mätningen den 30 maj. Kväveupptaget var i medeltal 48 kg/ha i nollrutorna och 99 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 2. Södermanland ligger därmed i topp både vad gäller kväveleverans från marken och upptaget gödselkväve.

Sedan förra veckan har kväveupptaget ökat med 1 kg/ha i nollrutorna och 18 kg/ha i de gödslade fälten.

Andelen upptaget gödselkvävet varierar mellan 15 och 31 % på St Lövhulta, så där är det än så länge inte någon kvävebrist. För Klahammar saknar vi uppgifter om gödsling.

Diagram 2. Kväveupptag i fyra höstvetefält i Södermanland den 30 maj. Höstvetet var då i DC 37-41. Kväveupptaget var i medeltal 48 kg/ha i nollrutorna och 99 kg/ha i de gödslade fälten. Jordarterna är styv lera och mellanlera.

Störst ökning i gödslade fält i Örebro län

Vid senaste mätningen i Örebro län den 30 maj var höstvetet i stadie 37-41. Kväveupptaget var i medeltal 31 kg/ha i nollrutorna och 71 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 3. Sedan förra veckan har upptaget i snitt ökat med 1 kg i nollrutorna och 20 kg i de gödslade fälten, vilket är den största ökningen i alla de fyra länen som redovisas i detta Säsongsnytt. I bild 3 visas nollrutan på fält T4, Nybble gård.

Andelen upptaget gödselkvävet varierade mellan 12 och 23 % på Hidinge, så än så länge är det ingen brist på kväve där. För Nybble saknar vi uppgifter om gödslingen.

Foto som visar nollruta på fält T4, Nybble gård, Örebro län.

Bild 3. Nollruta på fält T4 Nybble, höstvete efter höstvete, den 30 maj. Nollrutan syns tydligt. Här var kväveupptaget 15 kg/ha i nollrutan och 86 kg/ha i det gödslade fältet. Foto: Henrik Forsberg

Diagram 3. Kväveupptag i höstvete i Örebro län den 30 maj. Då var höstvetet i DC 37-41. Kväveupptaget var i medeltal 31 kg/ha i nollrutorna och 72 kg/ha i de gödslade fälten. Jordarterna är mjäla och mellanlera.

Fortsatt litet bidrag från marken i Kalmar län

Vetet i Kalmar län har minst hunnit fram till DC 41 (flaggbladets slida utväxande) och det fält som har kommit längst i utvecklingen är i DC 55 (halva axet ute). Några av nollrutorna är kvar i DC 37. Det har kommit en del regn i området och det är fortfarande relativt svalt ute vilket gynnar grödorna.

Det uppmätta kväveupptaget i gödslade fält var i medeltal 90 kg kväve/ha och varierade mellan 55 och 107 kg kväve/ha, se diagram 4. Det är en ökning i medel med 19 kg kväve/ha sedan förra veckan. Upptaget i nollrutorna har sedan förra veckan minskat med 3 kg kväve/ha och var vid senaste mätningen 19 kg kväve/ha, med en variation mellan 11 och 27 kg kväve/ha.

Jämför vi med 2018 som var ett torrt år hade vi då högre upptag än vad vi har nu, både i nollrutor och gödslade fält, se diagram 5. Även förra året vid motsvarande tid var upptaget större i både nollrutor, 46 kg kväve/ha, och gödslade fält, 98 kg kväve/ha.

Det finns även liten skillnad mellan bra och dåliga förfrukter denna vecka. Störst skillnad kan vi se i Vassmolösa där ärtor som förfrukt (fält H2) har givivt 8 kg/ha högre kväveleverans än där förfrukten är majs (fält H1).

I alla fält utom ett är mer än 50% av det tillförda gödselkvävet upptaget av grödan. Yara har beräknat kvävebehovet baserat på upptaget i nollrutan. För att nå en skörd på 9 ton så behövs mellan 250-220 kg kväve/ha och för att nå en skörd på 7 ton/ha så krävs 210-170 kg N/ha på de olika fälten i Kalmar län.

Diagram 4. Kväveupptag i höstvetefält i Kalmar län den 23 maj. När mätningen gjordes var höstvetet i DC 31-39. Kväveupptaget var i medeltal 22 kg/ha i nollrutorna och 71 kg/ha i de gödslade fälten. Jordarterna varierar från mo till lättlera.

Kompletteringsgödsla eller inte?

Det börjar bli hög tid att fatta beslut om kompletteringsgödsling. I Säsongsnytt vecka 21 kan du läsa mer om vilka faktorer du behöver ta hänsyn till och även vilka verktyg du kan använda för att styra kvävet inom fältet.

Yara har beräknat kvävebehovet i de mätta fälten i hela området baserat på kväveupptaget i nollrutan. För en skörd på 9 ton/ha behöver mellan 112 och 251 kg kväve/ha tillföras totalt och för en skörd på 7 ton/ha varierar gödslingsbehovet mellan 72 och 203 kg N/ha på de olika fälten.

Även om vetet kommit långt så går det fortfarande bra att komplettera fram till blomning om man bedömer att det finns behov av det. Försök har visat att även senare kompletteringar normalt ger god skörderespons samtidigt som kväveutnyttjandet blir bättre. Det är också ett sätt att styra kvävet till högre proteinhalt. Grödan fördelar mer kväve till protein och mindre till ökad skörd ju närmare blomning man kommer. En annan fördel med att vänta lite är att skördebedömningen blir säkrare. På fält som visar tecken på kvävebrist eller där en stor andel av det tillförda gödselkvävet har förbrukats finns det däremot anledning att komplettera så snart som möjligt.

Jämförelse mellan år

I diagram 5 visas kväveupptaget i de konventionella höstvetefält som har ingått i mätningarna i Östergötland, Södermanland, Örebro och Kalmar län åren 2016-2022. Upptaget i år i både nollrutor och gödslade fält ligger lägre än tidigare år.

Diagram 5. Kväveupptag i de konventionella höstvetefält som har ingått i mätningarna i Östergötland, Södermanland, Örebro och Kalmar län åren 2016-2022. Det är inte riktigt samma gårdar alla år.

Varierande förutsättningar på fälten

Vi mäter i år kväveupptaget i 30 nollrutor och gödslade höstvetefält från Kalmar/Öland i söder till Södermanland och Örebro län i norr. På så sätt kan vi följa markens kväveleverans och även beräkna hur mycket av det tillförda gödselkvävet grödan har tagit upp hittills.

Nollrutefälten är vanliga fält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata och uppgifter om gödsling för fälten visas i tabell 1.


Tabell 1. Förutsättningar på nollrutefälten som sort, jordart, förfrukt och gödsling. Där vi saknar uppgifter kompletterar vi så snart vi får dem.
I kolumnen jordart betyder förkortningarna följande: mr= mullrik, mmh=måttligt mullhaltig, nmh=något mullhaltig, l=lerig, Sa= sand, LL=lättlera, ML=mellanlera och SL=styv lera.

Plats

Sort

Jordart

Förfrukt

Kväve-gödsling, kg N/ha

Höst

Kväve-gödsling,

kg N/ha

Vår

Totalt


Stallgödsel växtföljden

E1 Vårdsberg

Kerrin

mr SL

höstraps


180

Slam 4 ton ts/ha var 7-e år

E2 Vårdsberg

Kerrin

mr SL

höstvete


190

Slam 4 ton ts/ha var 7-e år

E3 Helleberga

Hereford

mmh ML

höstvete

10

78


E4 Helleberga

Kerrin

mmh ML

ärter

6

76


E5 eko Helleberga Ekogården

Stava

ML

åkerböna



Höns-/kycklinggödsel 8 ton/ha var 5-e år

E6 Ullekalv

Hereford

nmh l Sa

höstvete

15

162


E7 Högby


syrsand/ mo

höstvete


140


E8 Högby


syrsand/ mo

potatis


140


E9 eko Elgsjö

Hallfreda

mmh mj LL

ärter




E10 Broby

Informer

ML

höstvete


150

Hönsgödsel, 10 ton/ha var 3-e år

E11 Broby

Terence

ML

höstvete


160

Hönsgödsel, 10 ton/ha var 3-e år

E12 eko S. Freberga

Hallfreda


åkerböna


70


E13 Åsmestad

Norin

SL

korn

20

59

Kycklinggödsel, 6-7 ton/ha var 5-e år

E14 Åsmestad

Brons

ML

höstraps


119


D1 St. Lövhulta

Julius

SL

höstvete

17

142


D2 St. Lövhulta

Hallfreda

SL

korn

9

137


D3 Klahammar

Ahoi

ML

lin




D4 Klahammar

Norin

ML

lin




H1 Vassmolösa

Informer

nmh LL

majs


143

Grisflyt 30 ton/ha

H2 Vassmolösa

Cubus

nmh LL

ärter


143

Grisflyt 30 ton/ha

H3 Kläckeberga

Informer

nmh ML

vall


54

Nötflyt

H4 Stora Frö

Ahoi

nmh mo/mjäla

höstvete


166

Grisflyt 17 ton/ha

H5 Stora Frö

Informer

nmh mo/mjäla

bönor


166

Grisflyt 17 ton/ha

H6 Eriksöre

Linus

LL

pumpa


147

Fastgödsel nöt 20 ton/ha var 4-e år

H7 Eriksöre

Pondus

LL

höstraps


134

Fastgödsel nöt 20 ton/ha var 4-e år

T1 Hidinge

Julius


ärter


183

Grisflyt 35 ton/ha

T2 Hidinge

Julius


korn


169


T3 Hidinge

Julius


lin


169


T4 Nybble

Reform

mjäla/ ML

höstvete



Slam i växtföljden

T5 Nybble

Ahoi

ML

vårvete



Rötrest i höstas

Pernilla Kvarmo, Tellie Karlsson och Johan Malgeryd, Linköping och Kalmar