Greppa logotyp
Greppa logotyp


Säsongsnytt vecka 18

Årets första mätningar av kväveupptag i höstvete

Våren är här även om det har varit kallt hittills. I detta nummer av Säsongsnytt öst presenterar vi resultaten av årets första mätningar av kväveupptag i höstvete i Östergötland. Mätningarna i Kalmar och Örebro län startade redan förra veckan, och i Södermanland börjar vi mäta i nästa vecka.

Kväveupptaget hittills ganska lågt

Vid årets första mätning i Östergötland den 29 april och mätning nr 2 i Kalmar och Örebro län den 3 maj var det genomsnittliga kväveupptaget 21 kg per ha i de ogödslade nollrutorna och 32 kg per hektar i de gödslade fälten. I nollrutorna varierade upptaget mellan 13 och 39 kg och i de gödslade fälten mellan 16 och 60 kg per ha. I Kalmar län är kväveupptaget högre än i de andra länen och där har vetet också kommit lite längre i utvecklingen. Än så länge befinner sig vetet i bestockningsfasen (DC 22-23) i de flesta fält. Bara två fält söder om Kalmar hade nått stråskjutning (DC 30).

Varierande förutsättningar

Vi mäter i år kväveupptaget i 26 nollrutor och gödslade fält från Kalmar/Öland i söder till Södermanland och Örebro län i norr. På så sätt kan vi följa markens kväveleverans och även beräkna hur mycket av det tillförda gödselkvävet grödan har tagit upp hittills. Lantbrukarna lägger ut nollrutor i samband med gödslingen. Mätningarna gör vi i Greppa Näringen i samarbete med Växtskyddscentralerna i Linköping och Kalmar, HS Konsult och Yara som lånar ut handburna kvävesensorer. Nytt för i år är att våra nollrutor också ingår i underlaget till Yaras N-prognos.

Nollrutefälten är vanliga fält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. På sista sidan i detta Säsongsnytt hittar du bakgrundsdata för fälten i tabell 1.

På årets fält finns:

  • 10 olika höstvetesorter
  • Olika förfrukter – stråsäd, höstraps, potatis, ärter, lin, majs och pumpa
  • Varierande jordarter: Mellanlera vanligast > lättlera > sand-/mojord > styv lera
  • 13 fält med stallgödsel i växtföljden och 13 utan

Gödsla inte mer än att du kan komplettera senare

Många fält närmar sig eller har kommit till stråskjutningen och huvudgivan har körts ut i de flesta fall. Det kyliga vädret under april har gjort att det mesta av kvävet från första givan ännu inte har tagits upp. Lägg dig alltid på en kvävenivå så att det finns utrymme för en eventuell komplettering. Senare under säsongen har du betydligt lättare att bedöma grödans skördepotential och du vet även mer om markens leverans av kväve.

Höstvetet i Östergötland fortfarande i bestockningsfasen

I Östergötland var vetet på alla fält fortfarande i bestockningsfasen (DC 22-23) när mätningarna gjordes den 29 april. Kväveupptaget var i medeltal 21 kg/ha i nollrutorna och 30 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 1. Än så länge är de flesta nollrutorna knappt synliga för ögat, men några syns tydligt.

Diagram 1. Kväveupptag i tolv höstvetefält i Östergötland den 29 april. Kväveupptaget var i medeltal 21 kg/ha i nollrutorna och 30 kg/ha i de gödslade fälten När mätningen gjordes var höstvetet i DC 22-23. Jordarterna varierar från något mullhaltig, lerig sand till styv lera.

Bild 1. Nollruta på fält E2 Vårdsberg den 29 april. Jordarten är styv lera.

Bild 1. Nollruta på fält E2 Vårdsberg den 29 april. Jordarten är styv lera. Foto: Johan Malgeryd

Bild 2. På fält E5 Ullekalv har mer gödselkväve tagits upp och nollrutan syns tydligt. Jordarten är lerig sand.

Bild 2. På fält E5 Ullekalv har mer gödselkväve tagits upp och nollrutan syns tydligt. Jordarten är lerig sand. Foto: Johan Malgeryd

Lägre upptag i Örebro län

I Örebro län gjordes senaste mätningen den 3 maj. Även där var höstvetet i DC 22. I snitt var kväveupptaget 16 kg/ha i nollrutorna och 25 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 2. Framför allt i de båda fälten på Hidinge är upptaget lågt beroende på tunt bestånd efter vintern.

Diagram 2. Kväveupptag i fem höstvetefält i Örebro län den 3 maj. I snitt var kväveupptaget 16 kg/ha i nollrutorna och 25 kg/ha i de gödslade fälten. När mätningen gjordes var vetet i DC22. Jordarterna är lättlera och mellanlera.

Upptaget högst i Kalmar län

I Kalmar län har höstvetet kommit lite längre i utvecklingen och kväveupptaget är också högre i både nollrutor och gödslade fält. Två av fälten söder om Kalmar (H17 och H 18) hade nått stråskjutningen den 3 maj. Kväveupptaget var i medeltal 25 kg/ha i nollrutorna och 44 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 3.

Diagram 3. Kväveupptag i fem höstvetefält i Kalmar län den 3 maj. Kväveupptaget var i medeltal 25 kg/ha i nollrutorna och 44 kg/ha i de gödslade fälten. När mätningarna gjordes var vetet i DC 22-30. På de tre första fälten används stallgödsel regelbundet. Jordarterna är främst lättleror och mo/mjäla-jordar.

 Sorter, jordarter, förfrukter och kvävegivor för fälten


Tabell 1. Förutsättningar som sort, jordart, förfrukt och gödsling på de fält där vi mäter kväveupptag. För fält där vi saknar uppgifter kommer vi att komplettera så snart vi får in dem.

Plats

Sort

Jordart

Förfrukt

Kväve-gödsling, kg N/ha

Höst

Kväve-gödsling,

kg N/ha

Vår

Totalt


Stallgödsel växtföljden

E1 Vårdsberg

Informer

mmh SL

höstvete


130

Ja, hönsgödsel 10 ton/ha var 4:e år

E2 Vårdsberg

Kerrin

mmh SL

höstraps


130

Nej

E3 Helleberga

Hereford

mmh SL

höstraps



Nej

E4 Helleberga

Kerrin

mmh SL

höstvete



Ja

E5 Ullekalv

Hereford

n mhl Sa

höstvete


84

Nej

E6 Ullekalv

Hereford

n mhl Sa

höstraps


84

Nej

E7 Högby

Hallfreda

Syrsand/mo

höstvete


95

Nej

E8 Högby

Hallfreda

Syrsand/mo

potatis


95

Nej

E9 Broby

Informer

m mh ML

höstraps


153

Hönsgödsel 5 ton/år

E10 Broby

Reform

m mh ML

höstvete

12

144

Hönsgödsel 5 ton/3år

E11 Österstad

Brons

ML

korn

20

78

Nej

E12 Österstad

Informer

ML

potatis


80

Nej

D13 St Lövhulta

Julius

SL

höstvete

14

159

Kycklinggödsel, 4 ton var 6:e år inför raps

D14 St Lövhulta

Linus

SL

höstraps

19

134

Kycklinggödsel, 4 ton var 6:e år inför raps

D15 Klahammar

Linus

ML

korn

14

141

Rötrest12 ton/ha vart 4:e år

D16 Klahammar

Praktik

ML




Rötrest vart 4:e år

H17 Vassmolösa

Informer

nmh I Mj

höstraps


80

Grisflyt 30t/ kyckling 3-4 ton ibland

H18 Vassmolösa

Informer

nmh I Mj

majs


80

Grisflyt 30t/ kyckling 3-4 ton ibland

H19 St Frö

Ahoi

LL

höstraps


108

Svinflytgödsel, ca 17 ton/(ha*år)

H20 Eriksöre

Hallfreda

LL

pumpa


172

Nej

H21 Eriksöre

Hallfreda

LL

matpotatis


165

Nej

T22 Hidinge

Julius

mmh ML

oljelin


85

Svinflytgödsel vart år

T23 Hidinge

Julius

mmh MoMj LL

ärter


85

Svinflytgödsel vart år

T24 Nybble

Reform

ML

höstraps

18

119

Nej

T25 Nybble

Ahoi


höstvete


137

Nej

T26 Nybble

Ahoi


höstvete


143

Nej

Johan Malgeryd och Pernilla Kvarmo, Linköping