Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Nya resultat från fältörsöken visar att strukturkalken tydligt har minskat fosforläckaget genom dräneringsvattnet. Foto: Alexander Regnér

God effekt av strukturkalkning i nya försöksår

Efter fyra års mätningar på lerjorden i försöket på Lilla Böslid i Halland har fosforläckaget minskat med mellan 26 och 46 procent enskilda år. Nu fortsätter mätningarna i tre år till samtidigt som ett helt nytt strukturkalkförsök startas.

I mars 2021 publicerades en veckonyhet från Greppa Näringen med rubriken ”Fältförsök med oklar effekt av strukturkalk”. Nu kommer nya resultat från samma fältförsök där mätningarna fortsatt och nu är det istället klart att strukturkalken tydligt minskat fosforläckaget genom dräneringsvattnet.

En kortfattad beskrivning av fältförsöket är att det genomförs på en lerjord med 29 procent lerhalt i matjorden på Hushållningssällskapets gård Lilla Böslid i södra Halland. 2018 spreds strukturkalk i givor om 8 och 16 ton per hektar i specialdränerade försöksrutor där dräneringsvattnet samlas in och provtas regelbundet. I rapporteringen 2021 som omfattade försöksåren 2019 och 2020 var effekten på fosforläckaget oklar.

Fler försöksår och tydligare resultat

Nu har ytterligare två år gått och mätningarna har fortsatt. Vad är skillnaden från den förra rapporteringen från kalkspridningen?

- Skillnaden är att efter två års mätningar så var det inte helt tydligt om kalken gett effekt eller inte, eftersom det inte gav någon effekt första året. Nu efter fyra år kan vi tydligt se att strukturkalken har gett effekt, även om det inte är statistiskt signifikant alla år. En annan viktig slutsats med uppsatsen är att trots att vi inte kan mäta effekter i ökad aggregatstabilitet så har vi minskade fosforförluster, förklarar Lisbet Norberg, SLU som tillsammans med Helena Aronsson, SLU publicerat en vetenskaplig uppsats om de nya resultaten.

Lisbet Noring står i en trapp bredvid en damm

Lisbet Norberg, SLU. Foto: Eget foto

Det aktuella försöket har fått finansiering i ytterligare tre av Stiftelsen Lantbruksforskning vars medel kommer från lantbrukarna själva genom ett avdrag på avräkningspriset för spannmål, kött och mjölk. Den sammanlagda mätperioden blir i så fall 4+3 år vilket gör den till den längsta mätserien av fosforläckage i dräneringsvatten.

Ännu ett fältförsök med strukturkalk

I beslutet om finansiering ingick också att strukturkalka ytterligare 12 försöksrutor som inte använts för detta ändamål tidigare. Vad skiljer upplägget i det nya försöket från det gamla och vad hoppas ni få svar på?


- Upplägget är exakt detsamma – samma givor och samma produkt. Det som skiljer är tidpunkten och förutsättningarna vid spridningen. Förutsättningarna 2022, med varmt och torrt väder i augusti, förväntas vara mer fördelaktigt än förutsättningarna i september 2018, då regnen kommit igång efter den extremt torra sommaren. Vi hoppas kunna svara på hur stor roll dessa olika förutsättningar spelar för effekten på fosforförlusterna. Den andra delen av projektet är att kunna följa mätningarna under 7 år och också kunna svara på frågan om de två olika givornas storlek påverkar effekten. Är det bättre i långa loppet med en högre giva eller räcker den ”normala” givan, avslutar Lisbet Norberg.

Källa: Lisbet Norberg & Helena Aronsson (2022) Mitigating phosphorus leaching from a clay loam through structure liming, Acta Agriculturae Scandinavica, Section B — Soil & Plant Science, 72:1, 987-996, DOI Länk till annan webbplats.

Text: Markus Hoffmann

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter