Fånga fosforn!

SAMMANFATTANDE RÅD

• Gödsla inte med stallgödsel eller slam på jordar som redan är fosforrika.
• Undersök möjligheten att bygga en fosfordamm på din gård.
• Gynna markstrukturen genom att minska markpackningen, välja en bra växtföljd och strukturkalka lerjordar vid behov.
• Anlägg gräsbevuxna skyddszoner längs vattendrag eller inne på fältet där du brukar ha erosion.
• Se till att ha en väl fungerande dränering så gynnar du växtodlingen samtidigt som du minskar risken för fosforförluster.

Fosforläckaget från åkermark i Sverige har minskat under de senaste 20 åren. Överskotten i fosforbalanserna har minskat och är nu nära noll för landet i genomsnitt. Det har bidragit till att vattnet i jordbrukslandskapet innehåller mindre fosfor än tidigare enligt provtagning som görs av SLU. Det är goda resultat, men det betyder inte att allt vatten har god kvalitet. På många håll behöver det göras fler åtgärder för att minska fosforläckaget från åkermark och enskilda avlopp.

En del åtgärder behövs på alla gårdar medan andra åtgärder bara passar på vissa. Att gödsla efter markkartan, vårda markstrukturen och se över dräneringen är åtgärder som är viktiga på alla gårdar medan till exempel strukturkalkning, skyddszoner och våtmarker inte passar överallt. För att kunna göra rätt sak på rätt plats gäller det att förstå när, var, hur och i vilken form fosforn lämnar fälten.

I detta praktiska råd beskriver vi fem viktiga åtgärder som du bör ta ställning till och fundera på om de passar på din gård. Använd detta som en första checklista men diskutera gärna åtgärderna med en rådgivare från Greppa Näringen innan du bestämmer dig.

1. Följ markkartan när du gödslar

På jordar som under lång tid gödslats med höga givor fosfor ökar risken för fosforläckage. Följ därför rekommendationen som Jordbruksverket haft under lång tid – gödsla inte med stallgödsel eller slam på jordar som redan är fosforrika och där grödan inte har nytta av mer fosfor. Nedan finns några handfasta råd ur Jordbruksverkets rekommendationer för gödsling och kalkning.

2. Passar en fosfordamm eller våtmark på din gård?

Mellan 1990 och 2015 har det på frivillig väg anlagts cirka 10 000 hektar våtmarker på gårdar runtom i landet. Det har lett till att mycket kväve och fosfor renats bort från vatten som rinner av från åkermark. Dessutom är det bra för fågellivet och den biologiska mångfalden. De flesta lantbrukare är mycket nöjda över att ha återskapat en vattenspegel på gården.

Våtmarker är olika bra på att rena kväve och fosfor beroende på placering och utformning. Du kan välja att bygga en fosfordamm som fungerar extra effektivt som just fosforfälla. Det blir som ett slags reningsverk som renar vattnet från fosfor som följer med jordpartiklar från åkermarken. En fosfordamm avskiljer som regel bort mer partikelbunden fosfor än löst fosfor. En väl fungerande damm kan rena bort nästan hälften av den totala mängden fosfor i inkommande vatten.

För att fosfordammen ska vara effektiv ska vattnet bromsas upp och passera långsamt. Det är därför bra om dammen är långsmal och har en djuphåla nära inloppet där partiklar som innehåller fosfor kan sjunka till botten. Längre ner i dammen är det bra att ha ett grunt område med mycket växter som silar vattnet och kan ta upp fosfor. Efter några år kan du behöva gräva ur och ta bort sedimentet i djuphålan där fosforn har samlats.

Utnyttja de investeringsstöd och miljöersättningar för våtmarker och fosfordammar som finns! Du kan både få investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder för att anlägga en fosfordamm eller våtmark och årlig miljöersättning för skötsel av anlagda och restaurerade våtmarker. Dessutom erbjuder Greppa Näringen kostnadsfri rådgivning för att underlätta planeringen. Mer information om stöden hittar du på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.. På Greppa Näringens webbplats kan du läsa mer om de rådgivningar som erbjuds, bland annat Fosforstrategi och Våtmarksplanering.

3. Vårda markstrukturen – strukturkalka lerjordar vid behov

Att strukturkalka sin lerjord har blivit mycket populärt de senaste åren, delvis för att det gått att få LOVA-stöd (stöd till LOkala VAttenvårdsåtgärder) för åtgärden. God markvård handlar dock inte bara om att strukturkalka utan också om att se till att dräneringen fungerar, minska markpackningen, undvika jordbearbetning under blöta förhållanden och ha en bra växtföljd med grödor som bygger upp eller bevarar mullhalt och struktur i jorden.

Strukturkalkning är en win/win-åtgärd som kan leda till högre skörd och lägre kostnader för jordbearbetning, men också lägre fosforförluster. Just möjligheten att få en högre skörd och en mer lättbrukad jord som reder sig bättre och torkar upp snabbare på våren och samtidigt minskar läckaget gör det till en attraktiv åtgärd. Åtgärden passar bara på lerjordar då den bygger på att kalken reagerar med lermineral i jorden. Det är viktigt att strukturkalkningen görs på rätt sätt för att fungera.

Strukturkalkning beskrivs mer ingående i Praktiskt råd nr 23 Strukturkalkning - bra för både mark och miljö från Greppa Näringen. På många håll i landet går det att få stöd till strukturkalkning via LOVA. Kontakta länsstyrelsen om du vill veta mer om detta.

4. Anlägg skyddszoner på rätt plats

Erosion och fosforförluster kan ofta ske från mindre områden på ett fält under en kort tid av året, till exempel vid snösmältning eller kraftigt regn. Det sker ofta på samma ställen år efter år om fältet inte är bevuxet under vintern och blir som ett slags sår i landskapet där vattnet rinner och tar med sig matjord och fosfor till vattendrag.

För att minska risken för yterosion kan du lämna markytan obearbetad med stubb under vintern, plöja på tvären mot marklutningen och se till att du har en bra markstruktur och väl fungerande dränering.

Ännu bättre är det om du kan anlägga gräsbevuxna områden om ett par hundra kvadratmeter på ställen där du brukar ha erosion, till exempel i sluttningar eller runt dräneringsbrunnar. Det tar inte så mycket mark i anspråk men täpper till flödesvägarna och håller kvar fosforn på åkern.

Om du har åkermark som sluttar ner mot ett vattendrag så är det också bra om du anlägger en gräsbevuxen skyddszon längs vattendraget på de ställen där det förekommer ytavrinning och erosion. En skyddszon längs vattendraget hjälper också till att hålla avstånd till vattnet vid gödselspridning och jordbearbetning. Om gården ligger inom känsligt område kan du söka miljöersättning för både skyddszoner längs vattendrag och anpassade skyddszoner, dvs. gräsbevuxna områden där det förekommer erosion inne i fältet.

5. Se över dräneringen och anlägg ett kalkfilterdike om du behöver täckdika en lerjord

Ett bra sätt att minska risken för fosforläckage och samtidigt säkra höga och jämna skördar är att se över dräneringen. Om du en gång har investerat i en täckdikning så är det lönsamt att se till att den att fortsätter fungera. Om du misstänker att det är stopp eller rinner dåligt på grund av till exempel trasiga rör, igenslammade brunnar, rotinväxning eller järnutfällningar, undersök orsaken och åtgärda det som krävs.

Om du ska ny- eller omtäckdika ett skifte med lerjord kan det vara en god idé att anlägga ett så kallat kalkfilterdike genom att blanda in strukturkalk i återfyllnadsmassorna. Då lägger man ett grusfilter ovanpå röret som vanligt och fräser sedan in strukturkalk i återfyllnadsjorden innan den schaktas tillbaka. Det förbättrar genomsläppligheten avsevärt och minskar samtidigt risken för fosforförluster. Kalkfiltret blir som ett reningsverk för vattnet som infiltrerar. Investeringsstöd för kalkfilterdiken är ett särskilt stöd för att anlägga kalkfilterdiken i samband med täckdikning på lerjord. Om täckdikningen görs på lerjord och i kombination med anläggning av kalkfilterdike kan du få stöd med 50 % till hela investeringen. Läs mer om investeringsstöden på Jordbruksverkets webbplats. Länk till annan webbplats.

Vill du skriva ut?