Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

NYHET FRÅN GREPPA NÄRINGEN

Sverigemästare i strukturkalkning?

Lantbrukaren Carl-Albert Rydemark har varit drivande i satsningen på strukturkalkning i Södertäljetrakten. Foto: Markus Hoffmann

Sverigemästare i strukturkalkning?

21 januari 2020

Ett av de områden där det strukturkalkats mest i landet är kring Hölö och Mörkö nära Södertälje. Varje år sedan nästan tio år tillbaka har det kalkats kring 300 hektar och miljöarbetet fortsätter.

Strukturkalkning har blivit en populär åtgärd som snabbt fått stor spridning bland lantbrukare. Om rätt sorts kalk sprids i rätt mängd, på rätt plats vid rätt tidpunkt och brukas ner på ett bra sätt kan det både leda till ökad skörd, lägre fosforläckage och bättre markstruktur med mindre dragmotstånd. Men det återstår också viktiga frågor om hur länge effekten av strukturkalk varar och hur effekten varierar med lerhalt och vilket lermineral jorden har. Flera av dessa frågor forskas det om nu på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Mest strukturkalkning i landet?

Ett av de områden som strukturkalkats mest är i trakterna av Hölö och Mörkö nära Södertälje. Där är lokala Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) aktivt genom Södertälje Ortsförbund, som det heter. Från år 2010 till utgången av 2019 har det strukturkalkats drygt 2 700 hektar, varav det mesta administrerats av just ortsförbundet med hjälp av en rådgivare. Pengar har sökts av länsstyrelsen genom det så kallade LOVA-stödet (Lokalt vattenvårdsprojekt). Sammanlagt har åtgärderna kostat cirka 11,4 miljoner kronor. Av den summan har lantbrukarna bekostat hälften, alltså cirka 5,7 miljoner kronor.

Carl-Albert Rydemark odlar spannmål och oljeväxter på 100 hektar på Lida gård och har varit drivande i satsningen på strukturkalkning.

– Det har gått hyfsat bra de flesta år. Någon blöt höst blev det mindre kalkat men senaste sommaren var bra och vi kom upp i 330 hektar.

Om fosforläckaget skulle minska med 30 procent, som vattenmyndigheterna använt som schabloneffekt, så borde fosforläckaget i området ha minskat med cirka 400 kg. Det kan ha stor betydelse för den lokala havsviken Stavbofjärden som är ett prioriterat åtgärdsområde även för projektet LEVA (Lokalt engagemang för vatten). Sett ur ett nationellt perspektiv har en enda fosforåtgärd i ett litet område gett över en promille av hela Sveriges fosforbeting i EU:s vattendirektiv.

Samarbetet fortsätter med markkartering

Samarbetet kring strukturkalkning i bygden har fungerat så bra så att nu fortsätter det med samarbete om markkartering. Lantbrukare som tillsammans brukar cirka 4 000 hektar har anmält intresse och den karteringen pågår nu. En så omfattande areal gav ett pris per hektar på under 200 kronor för det minsta analyspaketet i karteringen. Och markkarteringen hänger ihop med fortsatt strukturkalkning.

– Vi ska ansöka hos länsstyrelsen om LOVA-pengar för mer strukturkalkning, men först måste vi invänta så att alla får sina resultat från markkarteringen. Vi vill hålla koll på pH-värdet i jorden innan vi lägger på kalk, avslutar Carl-Albert Rydemark.

Läs mer: Vill du lära dig mer om strukturkalkning? Läs Greppa Näringens praktiska råd om Strukturkalkning – bra för både mark och miljöPDF

Sidan uppdaterades 2020-01-21 av Teresia Borgman

Relaterade nyheter

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Klicka här för att prenumerera

Kontakt

Redaktör för nyhetsbrevet

Teresia Borgman

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp