Välbehövligt regn men kväveupptaget ökar sakta
Den senaste veckan har det kommit en hel del regn (19-62 mm) i området, vilket var välbehövligt och ger bättre förutsättningar för grödornas utveckling framöver. Kväveupptaget ökar sakta i de gödslade fälten och nu syns de flesta nollrutor tydligt.
I Östergötland gjordes den senaste mätningen den 15 maj. Höstvetet hade då nått stråskjutningsfasen, DC 30-32, i alla fält utom ett som fortfarande var kvar i bestockningsstadiet, DC 23. Kväveupptaget var i medeltal 27 kg/ha i nollrutorna och 45 kg/ha i de gödslade fälten. Sedan förra mätningen har upptaget ökat med i snitt 4 kg/ha i de gödslade fälten medan det i stort sett är oförändrat i nollrutorna, se diagram 1.
- Diagram
- Tabell
Diagram 1. Kväveupptag i Östergötland den 15 maj. Höstvetet var då i DC 30-32 förutom ett fält som fortfarande var kvar i DC 23.

Bild 1. Fält E4, Helleberga utanför Klockrike, förfrukt höstvete. Kväveupptaget var 34 kg/ha i nollrutan och 65 kg/ha i det gödslade fältet. Foto: Johan Malgeryd

Bild 2. Fält E5, Högby utanför Mjölby, förfrukt potatis. Kväveupptaget var 16 kg/ha i nollrutan och 30 kg/ha i det gödslade fältet. Foto: Johan Malgeryd
Störst ökning men fortfarande lägre kväveupptag i Södermanland och Örebro län
I Södermanland och Örebro län hade höstvetet nått DC 31 (en nod) på alla fält vid senaste mätningen den 18 maj.
Kväveupptaget i de båda fälten i Södermanland var i medeltal 14 kg/ha i nollrutorna och 31 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 2. Sedan förra veckan har kväveupptaget ökat med 4 kg/ha i nollrutorna och 10 kg/ha i de gödslade fälten.
På de fyra fälten i Örebro län var kväveupptaget i medeltal 20 kg/ha i nollrutorna och 37 kg/ha i de gödslade fälten. Det är en ökning med 1 respektive 4 kg/ha jämfört med föregående mätning.
- Diagram
- Tabell
Diagram 2. Kväveupptag i Södermanland och Örebro län den 18 maj. Höstvetet var då i DC 31.

Bild 3. Fält D2, St. Lövhulta utanför Eskilstuna, förfrukt höstvete. Kväveupptaget var 11 kg/ha i nollrutan och 39 kg/ha i det gödslade fältet vid senaste mätningen den 18 maj. Foto: Henrik Forsberg

Bild 4. Fält T3, Nybble, Vintrosa, förfrukt vitklöver. Här syns nollrutan mindre tydligt. Kväveupptaget var 28 kg/ha i nollrutan och 48 kg/ha i det gödslade fältet när bilden togs den 18 maj. Foto: Sally Bondesson
Kommande vecka
Nederbörden som har fallit den senaste tiden ger förutsättningar för ett ökat kväveupptag och kommer att göra gott för grödorna. För att sätta fart på kväveupptag och mineralisering behövs också värme. Ofta ser vi en ökning av upptaget i nollrutorna när marktemperaturen är över 10 grader C. Prognosen pekar på varmare väder och minskad frostrisk framöver, vilket så småningom kommer att leda till högre marktemperatur. Marktemperaturen mäts på ett fåtal platser. Väderdata hittar du på SLU:s webbplats Länk till annan webbplats..
Växtnäringsförsök i området
I Östergötland finns också ett försök i serie L3-2321 Kvävegödsling till höstvete på St. Berga utanför Klockrike. Där var kväveupptaget vid senaste mätningen den 18 maj 14 kg/ha i nollrutan och 21 kg/ha i gödslat led.
Även i Örebro län finns ett försök i serie L3-2321 Kvävegödsling till höstvete i Täby strax väster om Örebro. Där var kväveupptaget vid senaste mätningen den 18 maj 11 kg/ha i nollrutan och 21 kg/ha i gödslat led.
Beskrivning av mätningarna och kvävesensorerna
Vi mäter i år kväveupptag i sammanlagt 15 nollrutor och gödslade höstvetefält i Östergötlands, Södermanlands och Örebro län. På det sättet kan vi följa markens kväveleverans och hur mycket av det tillförda kvävet grödan hittills har tagit upp.
Mätningarna är ett samarbete med Yara som lånar ut handburna kvävesensorer. I Östergötland och Örebro län mäter vi med en aktiv handsensor som fungerar på samma sätt som den traktorburna kvävesensorn. I Södermanland görs mätningarna med den äldre varianten av handburen sensor.
Beskrivning av fälten
Lantbrukarna lägger ut nollrutorna i samband med årets första gödsling. Nollrutefälten är höstvetefält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata och uppgifter om gödsling för fälten i området visas i tabell 1. Tabellen uppdateras efter hand som vi får in nya uppgifter från lantbrukarna.
Klicka här för bakgrundsinformation om fälten
Tabell 1. Fältnummer, plats, sort, jordart, förfrukt och kvävegödsling för höstvetefälten där vi mäter kväveupptag i region öst. I kolumnen Jordart betyder förkortningarna följande: mr=mullrik, mmh=måttligt mullhaltig, nmh=något mullhaltig, l=lerig, Sa=sand, LL=lättlera, ML=mellanlera och SL=styv lera.
Fält | Plats | Sort | Förfrukt | Jordart | Kvävegödsling höst, kg N/ha | Kvävegödsling vår totalt, kg N/ha | Stallgödsel i växtföljden |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
E1 | Vårdsberg | Marstrand | höstvete | mmh SL | 180 | Slam ca 10 ton/ha vart 7:e år | |
E3 | Helleberga | Kask | höstraps | mmh ML |
| ||
E4 | Helleberga | Kask | ärter | mmh ML |
| ||
E4 | Helleberga | Kask | höstvete | mmh ML | |||
E5 | Högby | Etana | potatis | Mo/Sand |
|
| |
E7 | Broby | Informer | ärter | LL och ML | 204 | Hönsgödsel, 5-10 ton/ha vart 3:e år | |
E8 | Broby | Etana | höstraps | LL | 187 | Hönsgödsel, 5-10 ton/ha vart 3:e år | |
E9 | Åsmestad | Marstrand | höstraps | SL | 89 | Kycklinggödsel, 6-7 ton/ha vart 5:e-6:e år | |
E10 | Åsmestad | Kask | korn | SL | 20 | 89 | Kycklinggödsel, 6-7 ton/ha vart 5:e-6:e år |
D1 | St Lövhulta | Linus | höstraps | SL | 7 | 126 | Kycklinggödsel, 4 ton/ha vart 6:e år |
D2 | St Lövhulta | Kask | höstvete | SL | 13 | 126 | Kycklinggödsel, 4 ton/ha vart 6:e år |
T1 | Hidinge | oljelin | Grisflytgödsel | ||||
T2 | Hidinge | ärter | Grisflytgödsel | ||||
T3 | Nybble | Etana | vitklöver | ML | Nej | ||
T4 | Nybble | Etana | höstvete | ML | Nej |
