Nollruta i höstvetefält

Utsikt mot Broby, Vadstena från Kastad kulle den 15 maj. I förgrunden blommar gullvivorna. Foto: Johan Malgeryd

Välbehövligt regn men kväveupptaget ökar sakta

Den senaste veckan har det kommit en hel del regn (19-62 mm) i området, vilket var välbehövligt och ger bättre förutsättningar för grödornas utveckling framöver. Kväveupptaget ökar sakta i de gödslade fälten och nu syns de flesta nollrutor tydligt.

I Östergötland gjordes den senaste mätningen den 15 maj. Höstvetet hade då nått stråskjutningsfasen, DC 30-32, i alla fält utom ett som fortfarande var kvar i bestockningsstadiet, DC 23. Kväveupptaget var i medeltal 27 kg/ha i nollrutorna och 45 kg/ha i de gödslade fälten. Sedan förra mätningen har upptaget ökat med i snitt 4 kg/ha i de gödslade fälten medan det i stort sett är oförändrat i nollrutorna, se diagram 1.

  • Diagram
  • Tabell

Diagram 1. Kväveupptag i Östergötland den 15 maj. Höstvetet var då i DC 30-32 förutom ett fält som fortfarande var kvar i DC 23.

Nollruta i höstvete

Bild 1. Fält E4, Helleberga utanför Klockrike, förfrukt höstvete. Kväveupptaget var 34 kg/ha i nollrutan och 65 kg/ha i det gödslade fältet. Foto: Johan Malgeryd

Nollruta i höstvete

Bild 2. Fält E5, Högby utanför Mjölby, förfrukt potatis. Kväveupptaget var 16 kg/ha i nollrutan och 30 kg/ha i det gödslade fältet. Foto: Johan Malgeryd

Störst ökning men fortfarande lägre kväveupptag i Södermanland och Örebro län

I Södermanland och Örebro län hade höstvetet nått DC 31 (en nod) på alla fält vid senaste mätningen den 18 maj.

Kväveupptaget i de båda fälten i Södermanland var i medeltal 14 kg/ha i nollrutorna och 31 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 2. Sedan förra veckan har kväveupptaget ökat med 4 kg/ha i nollrutorna och 10 kg/ha i de gödslade fälten.

På de fyra fälten i Örebro län var kväveupptaget i medeltal 20 kg/ha i nollrutorna och 37 kg/ha i de gödslade fälten. Det är en ökning med 1 respektive 4 kg/ha jämfört med föregående mätning.

  • Diagram
  • Tabell

Diagram 2. Kväveupptag i Södermanland och Örebro län den 18 maj. Höstvetet var då i DC 31.

Nollruta i höstvete

Bild 3. Fält D2, St. Lövhulta utanför Eskilstuna, förfrukt höstvete. Kväveupptaget var 11 kg/ha i nollrutan och 39 kg/ha i det gödslade fältet vid senaste mätningen den 18 maj. Foto: Henrik Forsberg

Nollruta i höstvete

Bild 4. Fält T3, Nybble, Vintrosa, förfrukt vitklöver. Här syns nollrutan mindre tydligt. Kväveupptaget var 28 kg/ha i nollrutan och 48 kg/ha i det gödslade fältet när bilden togs den 18 maj. Foto: Sally Bondesson

Kommande vecka

Nederbörden som har fallit den senaste tiden ger förutsättningar för ett ökat kväveupptag och kommer att göra gott för grödorna. För att sätta fart på kväveupptag och mineralisering behövs också värme. Ofta ser vi en ökning av upptaget i nollrutorna när marktemperaturen är över 10 grader C. Prognosen pekar på varmare väder och minskad frostrisk framöver, vilket så småningom kommer att leda till högre marktemperatur. Marktemperaturen mäts på ett fåtal platser. Väderdata hittar du på SLU:s webbplats Länk till annan webbplats..

Växtnäringsförsök i området

I Östergötland finns också ett försök i serie L3-2321 Kvävegödsling till höstvete på St. Berga utanför Klockrike. Där var kväveupptaget vid senaste mätningen den 18 maj 14 kg/ha i nollrutan och 21 kg/ha i gödslat led.

Även i Örebro län finns ett försök i serie L3-2321 Kvävegödsling till höstvete i Täby strax väster om Örebro. Där var kväveupptaget vid senaste mätningen den 18 maj 11 kg/ha i nollrutan och 21 kg/ha i gödslat led.

Beskrivning av mätningarna och kvävesensorerna

Vi mäter i år kväveupptag i sammanlagt 15 nollrutor och gödslade höstvetefält i Östergötlands, Södermanlands och Örebro län. På det sättet kan vi följa markens kväveleverans och hur mycket av det tillförda kvävet grödan hittills har tagit upp.

Mätningarna är ett samarbete med Yara som lånar ut handburna kvävesensorer. I Östergötland och Örebro län mäter vi med en aktiv handsensor som fungerar på samma sätt som den traktorburna kvävesensorn. I Södermanland görs mätningarna med den äldre varianten av handburen sensor.

Beskrivning av fälten

Lantbrukarna lägger ut nollrutorna i samband med årets första gödsling. Nollrutefälten är höstvetefält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata och uppgifter om gödsling för fälten i området visas i tabell 1. Tabellen uppdateras efter hand som vi får in nya uppgifter från lantbrukarna.

Tabell 1. Fältnummer, plats, sort, jordart, förfrukt och kvävegödsling för höstvetefälten där vi mäter kväveupptag i region öst. I kolumnen Jordart betyder förkortningarna följande: mr=mullrik, mmh=måttligt mullhaltig, nmh=något mullhaltig, l=lerig, Sa=sand, LL=lättlera, ML=mellanlera och SL=styv lera.

Fält

Plats

Sort

Förfrukt

Jordart

Kvävegödsling höst, kg N/ha

Kvävegödsling vår totalt, kg N/ha

Stallgödsel i växtföljden

E1

Vårdsberg

Marstrand

höstvete

mmh SL

 

180

Slam ca 10 ton/ha vart 7:e år

E3

Helleberga

Kask

höstraps

mmh ML



 

E4

Helleberga

Kask

ärter

mmh ML



 

E4

Helleberga

Kask

höstvete

mmh ML




E5

Högby

 Etana

potatis

Mo/Sand

 

 

 

E7

Broby

Informer

ärter

LL och ML

 

204

Hönsgödsel, 5-10 ton/ha vart 3:e år

E8

Broby

Etana

höstraps

LL

 

187

Hönsgödsel, 5-10 ton/ha vart 3:e år

E9

Åsmestad

Marstrand

höstraps

SL

 

89

Kycklinggödsel, 6-7 ton/ha vart 5:e-6:e år

E10

Åsmestad

Kask

korn

SL

20

89

Kycklinggödsel, 6-7 ton/ha vart 5:e-6:e år

D1

St Lövhulta

Linus

höstraps

SL

7

126

Kycklinggödsel, 4 ton/ha vart 6:e år

D2

St Lövhulta

Kask

höstvete

SL

13

126

Kycklinggödsel, 4 ton/ha vart 6:e år

T1

Hidinge


oljelin

  


Grisflytgödsel

T2

Hidinge


ärter

  


Grisflytgödsel

T3

Nybble

 Etana

vitklöver

ML

 


Nej

T4

Nybble

 Etana

höstvete

ML

 


Nej


Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev