Säsongens sista mätning i nollrutor när höstvetet
närmar sig axgång i region Väst

Nu närmar sig höstvetet axgång i fälten vi mäter i. Kväveupptaget och tillväxten har fortsatt i de flesta av fälten. Nederbörd i området har underlättat besluten om kompletteringsgödsling eller ej.

Markleveransen av kväve varierar fortfarande stort mellan fälten. I några av fälten är det fortfarande endast 10-15 kg kväve per ha upptaget hittills. Nederbörden de senaste dagarna kan gynna mineralisering av kväve så det är bra att fortsätta följa nollrutor inför senare kompletteringar. Det totala upptaget av kväve i nollrutorna den här veckan varierade mellan 14 kg och 62 kg per hektar. I genomsnitt var 30 kg kväve per hektar upptaget i grönmassan i nollrutorna. I medel ingen ökning men som mest 10 kg ökat kväveupptag.

I de omgivande gödslade fälten var upptaget i medel 113 kg kväve, i medel en ökning med 15 kg kväve. Här varierade ökningen mellan 0-38 kg kväve.

Bild 1-4 visar exempel på några av nollrutorna och de omgivande fält där vi mäter. Fälten i Hasslösa och Norra Vånga med sorten Ahoi, fick en första kvävegiva i slutet av mars och har spannmål som förfrukt. Fälten i Järpås fick en första kvävegiva i mitten av april. Järpås 2 har konservärt som förfrukt och ett relativt stort upptag av kväve i nollrutan vilket visar på god kväveleverans från marken.

Diagram 1. Kväveupptag i ovanjordisk grönmassa fördelat på markens leverans av kväve och upptaget gödselkväve 27 maj.

Viktigt att följa utvecklingen och bedöma grödans kvävebehov

För att få bästa möjliga beslutsunderlag inför kommande kompletteringsgödslingar är det viktigt att ta hjälp av de redskap och de metoder som finns för att bedöma såväl totala kvävebehovet som resterande gödslingsbehovet. När grödan nått DC37-39 går det lättare att bedöma skördepotentialen och därmed det totala kvävebehovet. Följ väderprognosen, bäst effekt av utlagt kväve får du om du gödslar strax före nederbörd. Det går att komplettera senare om du omvärderar skördepotentialen eller om fältet levererar oväntat mer kväve.

Kväveupptaget anges som SN-värde och mäts med handburen Yara N-sensor. På så sätt kan vi följa markens kväveleverans och beräkna hur mycket av tillfört kväve som tagits upp av grödan. Mätningarna gör vi i samarbete med Yara, som lånar ut handburna N-sensorer till oss på Greppa Näringen.

Text: Maria Stenberg