Ny webbrapport visar läget för Europas miljö

Även om det har gjorts stora framsteg för att minska utsläppen av växthusgaser och luftföroreningar så är läget för miljön i Europa inte bra. Det slår Europeiska miljöbyrån (European Environment Agency, EEA) fast i en rapport om Europas miljö.

Rapporten publiceras vart femte år sedan 1995 och utvärderar miljö, klimat och hållbarhet i Europa. Vid sidan av en huvudrapport om Europas miljö och klimat går det att botanisera bland tematiska sammanfattningar kring 35 olika ämnen som markresurser, utsläpp av växthusgaser och förorening av ekosystem. Det finns profiler för 38 enskilda länder kring miljö, klimat och hållbarhet. Det går också att jämföra trender mellan de olika länderna.

Areal ekologisk jordbruksmark - målet beräknas inte nås

I landprofilerna lyfts utvecklingen för några nyckeltrender fram. En av dem är areal under ekologiskt lantbruk, ett mål som i EU:s gröna giv är satt till 25 procent av jordbruksarealen. Enligt rapporten beräknas det här målet inte nås för Sveriges del sett till den historiska trenden. Den ekologiska jordbruksmarken har förvisso fördubblats i Sverige sedan 2006, men på senare år har takten saktat ned och arealen minskar nu. Faktorer som bidrar tros vara pandemin, inflation och en förändring mot att konsumenterna i allt större utsträckning föredrar lokalt producerad mat framför ekologisk. Några länder som väntas nå målet om 25 procent ekologisk jordbruksareal är Italien, Portugal och Estland. Liechtenstein och Österrike har redan nått målet.

Klimat och biologisk mångfald behöver prioriteras

För Sveriges del behöver trenderna för klimat och biologisk mångfald prioriteras i policyer under de kommande åren, enligt analysen som citerar Naturvårdsverket. Artrika naturbetesmarker och ängsmarker i jordbrukslandskapet lyfts särskilt fram och hoten mot dem till följd av brist på underhåll och förändrad markanvändning. Även artrika våtmarker som förlorats, delvis till följd av dränering, lyfts fram och vikten att investera i och restaurera våtmarker för att gynna biologisk mångfald och minska utsläpp av växthusgaser.

Förändringar i livsmedelssystemet

Livsmedelssystemet är ytterligare en av delarna som utvärderas i landprofilerna. För Sveriges del har antalet företag i livsmedelsindustrin stadigt ökat sedan 2016, medan trenden är nedåtgående för antalet företag i primärproduktionen, troligen till följd av snabb strukturomvandling där andelen små och medelstora företag minskar medan andelen stora företag ökar, enligt rapporten. Inga av miljömålen som är relevanta för livsmedelsstrategin anses gå att nå till år 2030. Arbetet för att minska matsvinn och det myndighetsöverskridande arbetet som beskrivs i Livsmedelsverkets Samverkan för ett hållbart livsmedelssystem Länk till annan webbplats. lyfts fram som delar i Sveriges arbete för att nå ett hållbart livsmedelssystem.

Text: Teresia Borgman

Källa: Europe's environment 2025 (publicerad 29 september 2025) Länk till annan webbplats.