Analys av EU:s jordbrukspolitik för djuruppfödning
Mer innovativt tänkande och en större helhetssyn i jordbrukspolitiken efterfrågas av de forskare som har analyserat EU:s jordbrukspolitik när det gäller hållbarhet inom djuruppfödningen. Forskarna menar att i nuläget premieras intensifiering och förenkling i EU:s styrning, framför minskade klimatutsläpp och ett ökat djurskydd.
Forskare från Sverige, Danmark, Frankrike och Storbritannien har gått igenom forskningslitteraturen för att få en bild av hur EU:s jordbrukspolitik skulle behöva förändras för att öka hållbarheten i djuruppfödningen. Merparten av de 60 studierna som har undersökts publicerades mellan 2019 och 2022.
Deras granskning visar att de senaste politiska reformerna inom den gemensamma jordbrukspolitiken i EU framför allt har påverkat animaliesektorn genom att bidra till intensifiering och förenkling. Forskarna menar att detta samtidigt har lett till ökade utsläpp av växthusgaser och en försämring av djurskyddet. De konstaterar att regelverket skulle behöva skärpas och konkreta mål sättas om EU:s långsiktiga hållbarhetsmål ska kunna nås.
Mark, vatten och luft
Några av de områden som lyfts i studien är markanvändning och jordhälsa. Forskarna tar upp att med en intensivare produktion följer en ökad risk för negativa effekter på miljön – allt från överbetning till övergödning i vattendrag. Att få till ett större helhetstänk kring hantering och behandling av gödsel samt minska användningen av mineralgödning nämns som ett sätt att ytterligare minska näringsförlusterna från jordbruket. Att hindra nötkreatur från att vistas direkt intill vattendrag tycks vara en kostnadseffektiv åtgärd och de ser ett behov av en strategi kring detta i den gemensamma jordbrukspolitiken.
Djurhälsa, utsläpp av växthusgaser och biologisk mångfald
Studien lyfter fram att en dålig djurhälsa ger en ineffektiv produktion och därmed ökade utsläpp av växthusgaser. Även vikten av stressreducerande miljöer och rutiner som förbättrar djurhälsan betonas. Forskarna nämner också att det finns forskning som pekar på att dagens regelverk är otillräckligt för att begränsa besättningsstorleken, något som kan vara ett sätt att minska miljöproblem kopplade till hög fosforbelastning.
När det gäller hur djurhållningen påverkar den biologiska mångfalden nämns att både intensiv djurhållning och nedlagd djurhållning kan påverka den biologiska mångfalden negativt. Ett exempel från studien på hur man kan få in mer natur i områden med intensiv djurhållning är plantering av träd i vindriktningen från djurstallar, platser där gödsel lagras eller där djur betar i syfte att minska ammoniaknedfallet i känsliga naturområden. Ett annat exempel handlar om vikten av att behålla eller skapa skogsridåer i jordbruksmiljöerna.
Den framtida jordbrukspolitiken
Slutsatser som forskarna drar är att framtida jordbrukspolitik bör ha ett mer innovativt synsätt och tydligare uppmuntra till att utveckla sambandet mellan samhälle, djur och miljö, samt att hitta sätt att hantera motstridiga mål, till exempel mellan miljöåtgärder och konkurrenskraft.
EU-förslag om en vision för jordbruk och livsmedel
Det kan vara intressant att sätta den här studien i relation till det arbete som nu pågår inom EU med att ta fram en vision för jordbruks- och livsmedelsproduktionen. Våren 2025 presenterade EU-kommissionen sitt förslag till en ny vision, där dialog och ökad kunskap, liksom regelförändring lyfts fram tillsammans med vikten av att arbeta vidare med klimatåtgärder och livsmedelstrygghet. Några exempel är att minska användningen av pesticider och att uppdatera djurskyddsreglerna. Senare i år kommer ett förslag från EU-kommissionen i syfte att förenkla jordbrukslagstiftningen, liksom en digital EU-strategi för jordbruket.
Text: Nina Nordh
Källor:
Assessing the impacts of EU agricultural policies on the sustainability of the livestock sector: a review of the recent literature ,
Länk till annan webbplats. Agriculture and Human Values (2025) 42:193–212
