För låg takt på täckdikning även i Norge
Norge har liknande problem som Sverige med för låg takt på täckdikning. Men det finns skillnader som att kostnaden för att täckdika är närmare 100 000 kronor per hektar. Ett ekonomiskt stöd på 40 000 kr per hektar har gjort att det täckdikas mer där det är lätt och billigt.
I Norge finns det drygt 600 000 hektar åkermark, eller 6 miljoner dekar som de säger (en dekar är 1 000 m2). Och med stor andel lerjordar och hög nederbörd är behovet av täckdikning stort och klimatförändringen kan förstärka motivet. Under 2010 gjordes en bedömning att täckdikning behövs på cirka 80 000 hektar och att den årliga takten behöver mer än fördubblas. 2013 infördes ett ekonomiskt stöd som fördubblades 2017 och 2024 och nu är på 40 000 norska kronor per hektar. Det är ungefär lika mycket som vi brukar säga att det kostar att täckdika i Sverige. Men kostnaden för att täckdika i Norge har ökat de senaste åren och är i de flesta landskap kring 100 000 kronor per hektar.
Många behöver täckdika
Forskningsinstitutet NIBIO har gjort en undersökning om täckdikning bland lantbrukare som över tusen personer svarade på. 82 procent säger att de har mark som behöver täckdikas och 83 procent svarar att de planerar att täckdika.
En viktig slutsats från undersökningen är att bidraget ökar täckdikningsaktiviteten i områden där det är lätt och billigt att täckdika. Bilden känns igen från Sverige där en del länsstyrelser får in få eller inga ansökningar om investeringsstöd till täckdikning. Slättbygderna där den mesta spannmålsodlingen sker är generellt mer väldränerade än skogs- och mellanbygder där istället den mesta mjölkproduktionen sker.
Så tycker lantbrukarna
Undersökningen visar också att i trakter där det finns täckdikningsmaskiner är det många som vill täckdika. Men om många söker räcker inte pengarna till alla och det kan ta lång tid att få besked om sin ansökan. I Norge är det kommunerna som handlägger stöden. I trakter där det är mindre och mer utspridda fält och ibland med sten behöver det användas en grävmaskin istället men det kostar mycket pengar. Ibland behövs sprängning för att få en väg för vattnet. I sådana fall täcker stödet bara en liten del av kostnaden.
En bonde svarade i undersökningen att det ekonomiska stödet är bra men att det är synd att många andra också tyckte det för det är två års väntetid på en täckdikningsentreprenör.
En annan tyckte att stödet borde vara högre där det är dyrare att täckdika. Om jobbet måste göras med en grävmaskin blir kostnaden så hög att stödet blir som en ”fis i horisonten”.
Det kan vara svårt att bedöma kostnaden för täckdikning och en del lantbrukare tycker att ansökan borde sändas in efter utfört arbete då det är klart vad den verkliga kostnaden blev.
Lönsamt tack vare stöd
Som medeltal för Norge ger täckdikning så mycket som 26 procent högre skörd. Men utan stöd är det svårt att få lönsamhet i täckdikning i annat än grönsaker, frukt, bär samt spannmål och vall med de allra bästa odlingsförutsättningarna. Med stödet kan täckdikning bli lönsamt i genomsnitt. Den genomsnittliga kostnaden i Norges olika landskap varierar mellan 60 000 och 110 000 kronor per hektar. Att priserna på täckdikning ökat mer än den generella prisökningen i samhället förklaras med dyrare insatsmedel i lantbruket. Att stödet skulle ha en prisdrivande effekt nämns inte. En annan sak som känns igen från Sverige är att det täckdikas mindre på arrenderad jord än på ägd jord.
Text: Markus Hoffmann
.jpg)
