Ny kolinlagringkatalog i Danmark
Den danska forsknings- och rådgivningsorganisationen SEGES Innovation har gjort en ny kunskapssammanställning över de viktigaste åtgärderna för ökad kolinlagring under danska förhållanden.
Mer vall på bekostnad av majs
I rapporten beskrivs utförligt hur Ett välkänt faktum är att mer vall i växtföljden ökar kolinlagringen. Det är välkänt vid det här laget, utmaningen är istället att skapa en efterfrågan på mer vall. Idag finns cirka 600 000 hektar vall i Danmark (drygt 1 miljon hektar i Sverige). Forskarna bedömer att ytterligare 100 000 hektar är realistiskt men att det i så fall först behöver bli lönsamt med bioraffinaderier för att förverkliga det. En annan källa till ökad vallodling är att minska majsodlingen för ensilage. Idag odlad cirka 170 000 hektar majs. Det bedöms behöver minska eftersom det utlakas ganska mycket kväve från majs och från 2027 träder en läckagebaserad föreskrift i kraft.
Fång- och mellangröda
2022 odlades det en stor areal fång- och mellangrödor i Danmark. Det bedöms att odlingen kan öka med ytterligare 200 000 hektar utan att påverka växtföljder och grödval. Efter det kommer höstvete att behöva ersättas av vårsäd vilket inte går på grund av sämre lönsamhet. I rapporten finns en tabell över kolinlagring hos många olika arter av fång och mellangrödor. I texten gör de ett räkneexempel med en kolinlagring på 270 kg kol per hektar.
Reducerad jordbearbetning
Effekt på kolinlagring i danska fältförsök har visat en varierande och generellt blygsam effekt, under det kalla och våta danska klimatet. En studie visade att plöjningsfri odling kunde öka kolhalten i jordlagret 0-5 cm, men samtidigt minskade kolinlagringen i skiktet 5-20 cm. Sammantaget var skillnaden i kolinlagring mellan plöjd och reducerad bearbetning minimal, och endast ett av 11 försök visade en säkerställd skillnad.
Halm till nedbrukning…
En normalskörd av halm i Danmark är 2 till 5 ton per hektar. För hela landet beräknas det finans 6 miljoner ton halm varje skörd varav 40 procent nedbrukas. I ett danskt långtidsförsök tillfördes årligen 0 (halmen bärgades alltså) , 4, 8 eller 12 ton halm per hektar under 39 år. Från början var fältets kolinnehåll 42 ton per hektar i 0 till 20 cm djup. Där 4 ton halm årligen tillfördes var kolförrådet stabilt. bärgades sjönk kolförrådet och stabiliserade sig efter 10-15 år på 38,6 ton per hektar. Där 8 och 12 ton tillfördes stabiliserade sig kolförrådet på 45,3 och 49,3 ton per hektar.
Eller halm till biokol
I en politisk överenskommelse för lantbruket år 2021 sattes ett mål om att så kallad brun bioraffinering med pyrolys skulle minska lantbrukets klimatpåverkan med 2 miljoner ton CO2e. I det nya trepartsavtalet från 2024 har den förhoppningen sänkts till 300 000 ton CO23. Men det är ändå betydande omfattning och sätts stor tilltro till pyrolys och produktion av biokol som klimatåtgärd. Den första storskaliga pyrolysanläggningen är invigd och fler planeras. En råvara för pyrolys kan vara halm. Men då kan den inte samtidigt nedbrukas, man får välja. Och man kan variera sitt val mellan åren.
Som avslutning siar forskarna om framtiden och menar att sammantaget kommer marknadens efterfrågan på biomassa, som är lätt att bärga och använda till energi eller nya material, att begränsa tillförseln av organiskt kol till marken.
Text: Markus Hoffmann
Källa: kulstoflagring-pa-landbrugsjord_2024.pdf
Länk till annan webbplats.
