Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.
Traktor sprider kalk på åker

Att tillföra biokol och kalk till torvjordar kan förbättra markens bördighet men även öka produktionen av växthusgaser. Foto: Pixabay

Kalk och biokol kan öka mängden lustgas från torvjordar

Att tillföra biokol och kalk till torvjordar kan förbättra markens bördighet men även öka produktionen av växthusgaser. Det framgår av nya forskningsresultat från Finland.

Torvjordar som dränerats för odling är en stor källa till utsläpp av växthusgaser från jordbruket. I Finland utgör torvjordar ungefär 10 procent av jordbruksmarken men motsvarar hela 50 procent av utsläppen av växthusgaser från jordbruket.

I ett laboratorieförsök undersöktes hur tillsatser av gips, kalciumkarbonat, gjutsand och biokol till svenska och finska torvjordar från jordbruks- och skogsmark påverkade produktion och utsläpp av växthusgaser och vilken inverkan det hade på mikrolivet i jordarna.

Tillsatserna hade varierande effekt på utsläppen av lustgas och koldioxid

Biokol och kalciumkarbonat visade sig öka produktionen av lustgas med så mycket som 212 respektive 313 procent i flera av jordbruksjordarna. Att biokol ökar produktionen av lustgas går emot tidigare studier som tvärtom visar att produktionen av lustgas minskar.

Kalciumkarbonat och gjutsand ökade produktionen av koldioxid med 40 respektive 44 procent, medan utsläppen av koldioxid tvärtom minskade med biokol och gips med 34 respektive 28 procent.

Upptaget av metan påverkades huvudsakligen inte av tillsatserna

Produktionen av metan i jordarna var negativ, vilket tydde på ett upptag av metan. De testade jordbruksjordarna verkade inte heller påverkas av tillsatserna ­– förutom när det gällde kalciumkarbonat som minskade upptaget av metan.

I jordarna som kom från jordbruksmark ökade produktionen av lustgas med lågt pH, låg sulfatkoncentration, låg markfuktighet och låg vattenhållande kapacitet,

Skillnader i mikroliv förklarar skillnader mellan jordar

Att mikrolivet i jordarna från odlingsmark och skogsmark skilde sig åt skulle kunna förklara skillnader i hur jordarna reagerade på de olika tillsatserna, menar forskarna.

De drar slutsatsen att jordens egenskaper och markens mikroliv kan avgöra hur stor produktionen av växthusgaser i torvjordar blir. Forskarna planerar att fortsätta studierna för att förstå hur de olika tillsatserna påverkar markstruktur och mikroliv.

Studien gjordes inom ramen för FACCE ERA-GAS PEATWISE -projektet Länk till annan webbplats.

Text: Teresia Borgman

Källa: The effect of soil amendments on the greenhouse gas production in agricultural peat soils Länk till annan webbplats. av Jussi G. Ronkainen, Henri Siljanen, Maarit Liimatainen och Marja Maljanen i Boreal Environment Research, januari 2025.

 

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev