Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.
fält framför norsk gård

Norge har inte några egna mineralfosforfyndigheter utan är helt beroende av import av mineralgödselfosfor. Det har fått regering att tillsätta en utredning om att införa en kvotplikt för inblandning av cirkulär fosfor i fosforgödsel. Foto: Pixabay

Kvotplikt för cirkulär fosfor utreds i Norge

I Norge finns god tillgång på organisk fosfor i stallgödsel, matavfall och fiskensilage. Samtidigt är landet helt importberoende av mineralgödselfosfor. Det har fått regering att tillsätta en utredning om att införa en kvotplikt för inblandning av cirkulär fosfor i fosforgödsel.

Det norska Livsmedels- och Lantbruksdepartementet har låtit forskningsinstitutet NIBIO utreda hur en kvotplikt för inblandning av cirkulär fosfor skulle fungera. Bakgrunden är att Norge inte har några egna mineralfosforfyndigheter utan är beroende av import och därför vill använda den fosfor som redan finns i landet bättre. Det handlar också om att det med åren skett en koncentrering av djurhållningen till vissa områden som orsakat ett fosforöverskott. Inom tio år beräknas mängden organisk fosfor öka i Norge genom strängare krav på kommunala reningsverk och genom att fiskodlingen kommer öka. Även i Sverige har en kvotplikt varit på tal i Miljömålsberedningen betänkande från 2021. Kvotplikt för fosfor kan liknas den för drivmedel där det finns ett krav på inblandning av biodrivmedel.

Hur kommer det tas emot?

NIBIO har intervjuat gödseltillverkare, försäljare och lantbrukare om hur de skulle se på en inblandning av organisk fosfor. Alla inser att mineralfosfor är en ändlig resurs och ställer sig därför positiva till inblandning. Men sedan uttrycks flera farhågor. Lantbrukarna påminner om att maskinparken för spridning av mineralgödsel är i huvudsak gjord för granuler och därför behöver nya produkter främst vara granulerade. Inblandning av organisk fosfor i mineralgödsel är praktiskt svårare än inblandning av biodrivmedel i bensin. Men lantbrukarna är framförallt oroade över att gödselpriset kan stiga. Om konsumenterna inte vill betala mer för mat som är odlad med kvotpliktsfosfor riskerar de att bli sittande med kostnaden för den nya troligen dyrare gödseln.

Föroreningar i organiskt material

Stallgödsel, avloppsslam eller fiskensilage som källor för inblandning kan innehålla olika koncentrationer av föroreningar som tungmetaller eller organiska föreningar. De får inte koncentreras och hamna i den nya gödselprodukten. I en ny undersökning hittades 32 olika växtskyddsmedel i 60 olika norska eller importerade organiska gödselprodukter. I kommunalt slam finns många föroreningar däribland flera tungmetaller men halterna för enskilda metaller har sjunkit med mellan 20 och 80 procent från 1993 till 2022.

Inte helt nödvändigt med kvotplikt

Bland de intervjuade kom det fram olika förslag på hur mycket inblandning av organisk fosfor skulle kunna vara men inga siffror anges. Flera uttryckte att det är bättre att börja med en låg inblandning för att sedan öka den stegvis.

Forskarna på NIBIO har gjort en förutsättningslös bedömning av om införande av kvotplikt är ändamålsenligt för att öka cirkulariteten och de skriver att det knappast är det. Det finns redan ett förbud mot att deponera organiskt avfall och det billigaste sättet att ta hand om organiskt material är att sprida det på åkermark. För stallgödsel som organiskt material är det i dagsläget tillåtet att sprida 35 kg fosfor per hektar och år att jämföra med 22 kg i Sverige. Det finns nu ett förslag om att skärpa det norska gränsvärdet. Forskarna menar att det kommer tvinga fram fler lösningar.

Forskarna konstaterar också att en kvotplikt kan leda till en oönskad bieffekt. Om efterfrågan på organisk fosfor ökar leder det till att stora djurgårdar med överskott får lättare att bli av med sin stallgödsel. Det kan i sin tur ytterligare öka koncentrationen djur till vissa områden eftersom det ökar frikopplingen mellan djur och spridningsareal för djurens gödsel.

Text: Markus Hoffmann

Källa: NIBIO_RAPPORT_2024_10_104.pdf Länk till annan webbplats.

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev