Köpare och säljare av biobaserade gödselprodukter möts inte

I en ny studie i Norge framkommer att tillverkare av nya biobaserade gödselprodukter som kan förbättra näringskretsloppet har svårt att tillmötesgå odlingens behov av växtnäring. Tillverkarna möts också av strikta regelverk och har svårt att få lönsamhet i sin verksamhet.

I Norge är de extra intresserade av att få igång en marknad för nya gödselprodukter. Anledningen är att deras omfattande fiskodling skapar stora mängder avfall i form av foderrester och fiskgödsel. Officiella siffror visar att fiskodlingen tillför havet lika mycket kväve och fosfor som hela det norska lantbruket gödslar med kväve och fosfor på åkrarna. I en ny studie undersökte norska forskare hur säljare och köpare ser på nya biobaserade gödselprodukter (BBG). Sju spannmålsodlare intervjuades om hur de ser på att köpa BBG till sin odling. I samma studie intervjuades sex gödseltillverkare. De tillverkade olika gödselprodukter i form av pellets från fiskslam eller kycklinggödsel och andra tillverkade flytande gödning av matrester eller matrest och stallgödsel. Även miljöorganisationer tillfrågades om sin syn.

Så tänker lantbrukarna

De flesta lantbrukare svarade att det är viktigt att BBG förbättrar jordhälsan. De var bekymrade över att marken i områden med bara spannmålsodling får för lite organiskt material. Att förhållandet mellan kväve och fosfor var bra och att det faktiska innehållet av dessa ämnen var säkerställt var ett annat önskemål. De flesta av lantbrukarna svarade att det var viktigt att de nya gödselmedlen kunde spridas med den vanliga kombisåmaskinen för att inte medföra extra arbete. Viljan att betala varierade och några svarade att BBG behövde vara billigare än motsvarande mineralgödsel om det skulle innebära extra arbete att hantera den.

Så svarar gödseltillverkarna

Generellt var det svår för tillverkarna av BBG att kunna sälja sina produkter till ett pris som täcker tillverkningskostnaden. I dagsläget gjorde de på olika sätt: En del sålde till ekologiska odlare, en del planerade att sälja till ekologiska odlare, någon gav bort sina produkter och en sålde till samma pris som mineralgödsel kostar. Bara ett av de sex BBG-företagen sålde sin produkt till konventionella odlare. Sådan försäljning hade bara pågått sedan 2021 då gödselpriset ökade och det var endast detta år som den gick med vinst. Ekologiska lantbrukare utan djur hade en högre betalningsvilja för BBG för att de har färre andra produkter att välja bland. De betonade också att regelverk utgör hinder och uppmanade myndigheter att synka sina regler.

Så svarar miljöorganisationer

Sex personer från tre olika miljöorganisationer blev också intervjuade. De som arbetade på de centrala kanslierna för organisationerna var mycket positiva till möjligheterna till BBG att öka hållbarheten. De som istället arbetade regionalt i närhet till lantbruket var mer kritiska av två skäl. Det första var att de menar att ny teknik kan leda till nya oväntade problem och de var skeptiska till BBG från fiskindustrin, eftersom insynen vid tillverkningen är liten och det finns en rädsla för eventuella skadliga substanser i gödselprodukten. Det andra skälet var oro för att djurhållningen bli ännu mer storskalig. Man menade att om det utvecklas teknik för att pelletera och därmed flytta gödsel, så begränsar inte längre tillgänglig spridningsareal antalet djur som kan finnas på en gård.

Källa: https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fsufs.2023.1239353/full Länk till annan webbplats.

Text: Markus Hoffmann