Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.
Fältförsök

Spridning av biokol vid fältförsök hos en av Orkla Foods Sveriges kontraktsodlare. Foto: Lars Lundahl, Orkla Foods

Kan biokol förbättra jordhälsan och minska klimatavtrycket?

Sedan 2017 har Lunds kommun drivit projektet Rest till Bäst för att utforska och utveckla användningen av biokol i samhället – från lösningar i stadsmiljö till användning i jordbruket. Resultatet har nu summerats i en slutrapport.

De senaste åren har biokol seglat upp som en klimatsmart lösning för att förbättra odlingsförhållanden i trädgårdar och stadsmiljöer, liksom att fungera som en kolsänka för att minska klimatpåverkan. Biokol bildas om biomassa hettas upp i en syrefri miljö (så kallad pyrolys) och många gånger genereras också ett överskott av värme vid upphettningen. Vid pyrolysen binds kolet mer stabilt i biomassan och avges inte till atmosfären i form av växthusgaser. Det porösa materialet som bildas kan både ta upp vatten och laddas med näringsämnen som kväve och fosfor.

Biokol även i jordbruket?

I projektet Rest till Bäst undersöktes framför allt biokol för användning i stadsmiljöer, men några försök gjordes även utifrån ett jordbruksperspektiv. Det handlade både om att bättre förstå vilken typ av biomassa som fungerar bäst för att bilda biokol, men också hur grödor och växtnäringsläckage påverkas om biokol tillförs jorden.

Jordbruksförsöken pågick under två år och under den tiden hade biokol varken positiva eller negativa effekter på grödorna. Helene Larsson Jönsson, forskare vid SLU och en av dem som deltagit i projektet, kommenterar det så här:

- Olika grödor reagerade olika på behandlingarna med biokol, vilket gör det svårt att lämna generella råd. Det behövs med andra ord mer forskning för att förstå hur biokol påverkar upptaget av näringsämnen i växterna. I en del försök kunde vi också se att den vattenhållande förmågan var större när det hade tillförts biokol till jorden men även detta behöver undersökas mer. I försöken användes både biokol från bioagropellets och slambiokol, i vissa fall laddad med näring från kompost.

I en annan delstudie inom Rest till Bäst undersöktes även om biokolfilter på jordbruksmark hade kapacitet att minska näringsläckaget. Även här behövs ytterligare studier för att förstå biokolens upptag av näring bättre, men en slutsats från de undersökningar som gjordes var att biokolet minskade mängden fosfor som läckte ut från dikena med biokolfilter*.

Behov av att utveckla pyrolystekniken ytterligare

När det gäller framställning av biokol var resultatet mest positivt när frörester användes för att bilda det som kallas bioagropellets samt för park- och trädgårdsavfall. För övriga organiska material som testades i projektet behövs ytterligare teknikutveckling för att kunna pyrolysera materialet i större skala och till rimliga kostnader.

En viktig fråga är också att ha koll på att halterna av tungmetaller och andra giftiga ämnen inte överskrider tillåtna gränsvärden i biokolet, men om pyrolysen sker vid tillräckligt höga temperaturer avskiljs eller bryts många av dessa ämnen ner, exempelvis läkemedelsrester. Det gör att biokolet i dessa fall kan vara betydligt renare än de restprodukter som användes vid framställningen av det.

Potential att fungera som kolsänka

I nuläget är kostnaderna det största hindret för att använda biokol i större skala i jordbruket. Samtidigt ser företag som till exempel Orkla, som också deltog i projektet, ett ökat behov av att hitta sätt att minska jordbrukets klimatpåverkan.

- Kolsänkor kommer att bli en allt viktigare åtgärd framöver för att nå de klimatmål som vi på Orkla och andra företag har satt upp. Kostnaden för kolsänkan från biokol jämfört med kostnaden för andra åtgärder för att minska klimatpåverkan blir en viktig faktor för utvecklingen av biokol, säger Lars Lundahl, miljöchef på Orkla Sverige.

I projektet framhålls att det är viktigt att skapa så cirkulära affärsmodeller som möjligt, exempelvis lokala lösningar i form av det koncept som utvecklats vid biokolanläggningen i Hammenhög i Skåne. Där integreras produktion av biokol med lokal energiproduktion i form av fjärrvärme till bostäder. Biokolet bidrar med klimatnytta samtidigt som miljö- och klimatpåverkan från organiska restprodukter minimeras. Frågan är bara hur snabbt detta kan växlas upp i större skala?

- Biokolbranschen är fortfarande ung, men i takt med att volymerna ökar kommer produktionskostnaden per enhet sjunka. Samtidigt förväntas efterfrågan på kolsänkor stiga, vilket kan öppna för nya spännande affärslösningar, säger Markus Paulsson, projektledare för Rest till Bäst. 

*Biokolfilter används främst för att rena näringsrikt dagvatten från fosfor. När filtren är mättade på näringsämnen kan de användas som jordförbättring vid t ex markanläggning i stadsmiljö.

Text: Nina Nordh

På webbplatsen för projektet Rest till Bäst (www.biokol.org Länk till annan webbplats.) finns publikationer för nedladdning, t.ex.:

  • Slutrapport: Rest till Bäst – biokol som lösning och produkt i det cirkulära och klimatpositiva samhället (december 2023)
  • Biokolhandboken – för restproduktägare och producenter (2023)
  • Biokolhandboken – för användare (2020)
  • PM Anläggande av biokolfilter på jordbruksmark och biokolets potential att minska näringsläckaget (publiceras i början av 2024)
  • PM Miljösystemanalys: biokol av slam och bioagropellets till jordbruksmark (publiceras i början av 2024)

Kommentar från Greppa Näringen: Vi kan konstatera att i vårt grannland Danmark är förhoppningarna stora om att biokol är en verksam klimatåtgärd. Liksom i detta svenska projekt påpekar man i de fleråriga försök som genomförts, att mer forskning behövs för att utreda alla eventuella för- och nackdelar. Tillgången till biokol är än så länge begränsad i Sverige och användningen sker främst för att etablera träd i stadsmiljön. Greppa Näringen bevakar utvecklingen kring biokol.

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev