Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.
betande kor på äng

Det finns en strävan att minska klimatpåverkan från nötköttsproduktion men gårdar i LFA-områden präglas ofta av lägre inkomst, varierande förutsättningar och dålig tillgång till kapital för att prova nya metoder och åtgärder. Foto: Alexander Regnér

Klimatpåverkan av köttproduktion i mindre gynnade områden

I skotska LFA-områden var det stor skillnad både i lönsamhet och i klimatavtryck per kg kött mellan undersökta gårdar. En grupp forskare reder ut vad skillnaden beror på och ger råd om hur övriga gårdar kan bli bättre.

En stor del av Europas nötköttsproduktion sker i det som tidigare kallades LFA-områden - mindre gynnade områden. Det finns en strävan att minska klimatpåverkan från nötköttsproduktion men gårdar i LFA-områden präglas ofta av lägre inkomst, varierande förutsättningar och dålig tillgång till kapital för att prova nya metoder och åtgärder. Forskare i Storbritannien gjorde en studie på 263 gårdar i Skottland med mjölkkor och får i syfte att kartlägga skillnad i klimatavtryck och urskilja lämpliga klimatåtgärder.

Tre gårdskategorier

Gårdarna hade i medeltal 188 hektar åkermark och 79 nötkreatur. De släppte ut i medeltal ut 987 000 kg koldioxidekvivalenter (CO2e.) Efter att ha studerat och jämfört gårdarna delade forskarna in dem i tre grupper och namngav grupperna efter den egenskap som mest utmärkte gårdarna.

Best practice – bästa praxis. 23 procent av gårdarna tillhörde denna kategori. Deras klimatavtryck var 22,3 kg CO2e per kg kött (slaktvikt). De har en hög effektivitet i betydelsen att omvandla insatser till livsmedel. De har en mer extensivt betesstrategi än de två andra gårdarna. Det menar forskarna bör påverka hur betesmarker ska skötas i framtiden. Biologisk mångfald undersöktes inte i denna studie men forskarna menar att i strävan mot klimatmålet om netto noll måste sociala och ekologiska faktorer vägas in. Denna grupp av gårdar har också en stark finansiell ställning.

Low resilience – svag ekonomisk motståndskraft. 31 procent av gårdarna tillhörde denna kategori. Deras klimatavtryck var 29,1 kg CO2e per kg kött och hade alltså högre avtryck än den första kategorin. Gårdarna präglas av låg lönsamhet. De har hög känslighet för variation i avräkningspriser och är i högre grad än de andra beroende av bidragen till LFA-områden.

High emitters – högutsläppare. Denna kategori utgör cirka hälften av de studerade gårdarna Deras klimatavtryck var 31,9 kg CO2e per kg kött. Effektiviteten är inte så hög, alltså produktionen av kött i förhållande till inköp av insatsvaror. Läckaget av klimatgaser är cirka 1 ton CO2e högre per hektar än från den första kategorin. Lönsamheten är lägre än i den bästa kategorin gårdar och på dessa gårdar är kostnaden för inköpt arbetskraft högre. Ett råd från forskarna är att dessa lantbrukare skulle ha nytta av att börja använda olika beslutsstöd, exempelvis verktyg för växtnäringshushållning.

Gör så här framöver så blir det bättre

Forskarna menar att eftersom det går att urskilja vilka åtgärder och faktorer som skapar lägre klimatavtryck i LFA-områden i den första gårdsgruppen så bör framtida ekonomiska miljöersättningar i Storbritannien vara resultatbaserade och riktade för att belöna de andra två grupperna för att röra sig åt samma håll. Ytterligare ett råd är att utgå från lantbrukargruppen med det lägsta klimatavtrycket och starta så kallade living labs, demonstrationsgådar där enklare försök kan genomföras, där många lantbrukare kan delta. Den skotska regeringen har redan påbörjat arbetet med att utveckla de grupper som leds av lantbrukare. I grupperna pågår bland annat projekt med vätgasdriva fordon och projekt för snabbare avelsframsteg.

Text: Markus Hoffmann

Källa: Andrew P. Barnes, Kev Bevan, Andrew Moxey, Sascha Grierson, Luiza Toma. Identifying best practice in Less Favoured Area mixed livestock systems. Agricultural Systems. Volume 208. 2023. 103664. ISSN 0308-521X Länk till annan webbplats.

Fakta:

Eftersom Storbritannien efter brexit inte längre omfattas av EU gemensamma regler för CAP, så har man numer frihet att utforma sina egna stöd för bland annat miljö- och klimatarbete. Motsvarande frågeställningarna kring klimat och hållbarhet gäller förstås även i EU länderna.

Även i Sverige studeras nötköttsproduktionens miljöpåverkan. Ofta har djur av köttraser jämförts med djur av mjölkraser.

Jämförande värden för klimatpåverkan behandlas i rådgivningsbesöket ”Klimatkollen” modul 20B och 20D och i den kommande rådgivningen Hållbarhetsanalys 1C.

Läs även mer i Miljöpåverkan av svensk nöt- och lammköttsproduktion -RISE Rapport 2022:143 Länk till annan webbplats.

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev