Motivationen till att anlägga våtmarker var bland annat att minska risken för översvämningar och att få bevara åkermarken som brukningsbar. Foto: Alexander Regnér
Vad motiverar lantbrukare att anlägga våtmarker?
Om en våtmark kan minska risken för att åkermark översvämmas och om hjälp med pappersarbetet med investeringsstöd erbjuds, så ökar det chansen att en våtmark blir anlagd. Det visas i en ny intervjustudie av lantbrukares intresse för våtmarker.
I miljö- och vattensverige är en stor fråga hur det kan anläggas fler våtmarker. Eftersom det mesta av marken ägs av enskilda personer är många nyfikna på jord- och skogsbrukares inställning till att anlägga våtmarker. Två studenter vid Linköpings universitet, Anna Qviström och Tobias Jonsson, undersökte markägares inställning i en så kallad C-uppsats .
Sex bönder och två rådgivare intervjuade
I samarbete med Västerviks kommun gjorde de en undersökning där de intervjuade sex lantbrukare som anlagt våtmarker. I samband med intervjuerna besöktes även våtmarkerna och tre frågeställningar var centrala:
- Vad motiverar markägare att anlägga våtmarker?
- Vad möjliggör anläggande av våtmarker?
- Vad hindrar anläggandet av våtmarker?
Vad motiverar markägare att anlägga våtmarker?
Den största motivationen för att anlägga våtmarker var att minska risken för översvämningar och att få bevara åkermarken som brukningsbar. Alla lantbrukare valde att anlägga våtmarken på platser där det var svårt eller omöjligt att odla. Det återspeglas i följande citat:
"Det är så beklämmande att ha den här ytan till ingen nytta. Då är det bättre att vi fixar till den här våtmarken. Då är det i alla fall någon nytta med den."
Som övriga ekonomiska nyttor med våtmarker svarade två lantbrukare att de såg möjlighet ett bevattna med vatten från våtmarken. Två andra svarade att de såg ett värde i att buffra vatten i våtmarker under torrår då bäckarna annars skulle torka ut. Flera av lantbrukare lyfte fram miljönyttor i form av vattenrening och ökad biologisk mångfald.
Vad möjliggör anläggande av våtmarker?
En bra relation mellan myndighet och markägare lyftes fram av flera lantbrukare som viktigt vid anläggande av våtmarker, samt att kunna se på miljöfrågor ur olika perspektiv. Alla markägare har sökt bidrag för våtmarkerna via kommunen. Markägarna har då inte behövt ha kontakt med länsstyrelsen eller andra centrala myndigheter vid de våtmarksanläggningar som kommunen projekterat. Att kommunen ansökt om bidrag och tillstånd för våtmarken av länsstyrelsen är något alla markägare nämnt som positivt. En uttrycker det så här:
"De sköter all tillståndsprocess, så att vi sköter bara utförandet och det är så det måste vara. För vi vill inte hålla på med massa tillståndsprocesser och grejer, utan vi vill ju producera som lantbrukare”
Vad hindrar anläggandet av våtmarker?
Tre av lantbrukarna hade tidigare sökt investeringsstöd hos länsstyrelsen på egen hand men processen upplevdes som utdragen och tidskrävande. En av dem uttrycker det så här:
"Jag har sökt en gång via länsstyrelsen [...] men första kontakten de tog efter jag hade ansökt var ett halvår efteråt ungefär. [...] Då hade jag ju redan tröttnat.”
Under rubriken hinder och svårigheter framkom också exempel på att mycket regn kunde försvåra grävning och att entreprenörer har blivit försenade med att påbörja markarbeterna, vilket skapat problem.
Avslutningsvis går det inte att generalisera sex lantbrukares inställning till att gälla alla lantbrukare men studien ger ändå viktig information för det fortsatta arbetet med att skapa fler våtmarker. Ett viktigt konstaterande från studenterna är att de hade velat intervjua lantbrukare som tänkt anlägga våtmark men som ändrat sig, det skulle göra att fler frågor besvarades i studien. Men det var svårt att hitta någon sådan och ingen sådan blev intervjuad.
Text: Markus Hoffmann
Kontakt
Dela
Prenumerera på nyhetsbrevet
Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?