Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Även i Norge pågår en diskussion om växtskyddsmedlet glyfosat och hur den ökade användningen påverkar vattenmiljön. Foto: Pixabay

Ökade halter av glyfosat i vattnet men långt under gräns för negativ påverkan

Tillämpningen av reducerad jordbearbetning ökar i Norge, mer glyfosat används därför och mer glyfosat hittas i vattenmiljön. Men de koncentrationer som hittats i två spannmålsområden är så låga att de inte anses ge upphov till negativa effekter i miljön.

Även i Norge pågår en diskussion om växtskyddsmedlet glyfosat och hur den ökade användningen påverkar vattenmiljön. Forskare på NIBIO har undersökt långa tidsserier av vattenprover för att söka samband mellan de halter som hittas i vattnet och jordart, mängd använd glyfosat, tid på året som det användes, nederbörd och fler faktorer. Som underlag användes undersökningar av vattenkvaliteten som pågått länge i två små avrinningsområden där åkermark dominerar och där spannmålsodling är vanligast. Båda är belägna i sydöstra Norge.

Skuterudsområdet

Skuterudsområdet är 450 hektar stort och andelen åkermark 61 procent. Där har andelen åkermark som behandlas med glyfosat varierat stort enskilda år från mindre än 10 procent till drygt 70 procent. Under perioden 1994 till 2018 har den genomsnittliga årliga behandlade arealen ökat från cirka 30 till 40 procent.

Mørdreområdet

Mørdreområdet är 680 hektar stort och andelen åkermark 65 procent. Där har andelen åkermark som behandlas med glyfosat också varierat stort enskilda år från mindre än 10 procent till knappt 40 procent. Under perioden 1996 till 2018 har den genomsnittliga årliga behandlade arealen ökat från cirka 10 till 30 procent.

Mindre jordbearbetning och mer glyfosat

I undersökningen jämfördes tidsperioden 1997-2001 med perioden 2016-2018. Det var tydligt att tillämpningen av reducerad jordbearbetning har ökat i de båda områdena och användningen av glyfosat har ökat. Det är också säkerställt att koncentrationen av glyfosat ökat i bäckvattnet och även tillfällen med hög koncentration har blivit fler. Medelkoncentrationen för båda områdena och båda perioderna var 0,35 mikrogram per liter. Det beskrivs som mycket lågt i förhållande till den koncentration som antas kunna ha en negativ effekt i miljön som är 100 mikrogram per liter.

Svårt att reda ut allt som påverkar

Det är svårt att med säkerhet skilja ut väderpåverkan från odlingsåtgärdernas betydelse för enskilda tillfällen med hög koncentration av glyfosat men här är några exempel:

  • Nederbörd som ger upphov till avrinning kort efter behandling ökar koncentrationen glyfosat på hösten.
  • Snösmältning kan leda till hög koncentration på våren.
  • Regn på delvis frusen mark på vintern kan öka koncentrationen.

Även om mätningarna pågått i flera år ger undersökningar i bara två avrinningsområden inte tillräckligt underlag för att bena ut vilka enskilda faktorer som styr läckaget av glyfosat mest. Men en slutsats är att skillnaderna i naturgivna förutsättningar och brukning som finns mellan de båda avrinningsområdena kan ge likartade koncentrationer av glyfosat i vattnet.

Källa: Ugrasmidlet glyfosat - faktorer som påvirker transport fra jord til bekkevann En analyse av data fra Program for jord- og vannovervåking (JOVA-programmet). NIBIO RAPPORT, VOL. 7, NR. 210, 2021 Länk till annan webbplats.

Text: Markus Hoffmann

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter

  • Helhetsgrepp kan motivera fler att anlägga våtmarker 

    Näringsretention är en viktig effekt av våtmarker - men oftast inte det som personligen motiverar markägare att anlägga en våtmark. Istället lockar andra aspekter som rekreation, viltvård och möjlighe...

  • Fältförsök med oklar effekt av strukturkalk

    Ett nytt tvåårigt fältförsök på mellanlera i Halland gav ingen säkerställd effekt av strukturkalk på vare sig aggregatstabilitet eller fosforutlakning. Det är oklart vad det beror på och det behövs bå...

  • Markens egenskaper drivande bakom näringsförluster

    Ungefär 25 procent av den svenska odlingsmarken kan vara särskilt känslig för förluster av fosfor och kväve, enligt en studie som kartlagt berggrunden i olika områden. Det framgår av en artikel som pu...