Klimatmål och vattendirektivsmål ska nås samtidigt i Danmark

I Danmark ska två flugor slås samtidigt i en ny omfattande handlingsplan för både klimat och vattenmiljö. Många lantbruksåtgärder ger nytta för både klimat- och minskad övergödning varför det kan vara en god ide med en gemensam handlingsplan.

I en bred politisk uppgörelse har den danska regeringen och nio politiska partier kommit överens om en klimat- och övergödningsplan för det danska jordbruket. Till 2030 ska utsläppen av klimatgaser minska med 7,4 miljoner ton CO2e. Det motsvarar en minskning på 55-65 procent jämfört med basåret 1990. Av de 7,4 miljoner tonnen är tio åtgärder, som motsvarar 2,4 miljoner ton redan påbörjade, eller blir det inom kort. De viktigaste är att ta låglänt organogen åkermark som läcker koldioxid ur produktion. En relativt stor effekt beräknas nås med åtgärder som syftar till att minska kväveutlakningen och samtidigt ge klimatnytta. Även de åtgärder som länderna ska införa i och med reformeringen av EU:s CAP för 2023-2027 beräknas ge en hel del minskningar av miljö- och klimateffekterna.

Fem utvecklingsåtgärder

För att minska ytterligare 5 miljoner ton CO2e till 2030 behövs utvecklingsarbete. Fem områden har bedömts som extra viktiga:

1. Brun bioraffinering – 2 miljoner ton. Förädling och förbränning av organiska restflöden och flytgödsel till bland annat biokol
2. Bättre flytgödselhantering - 1 miljon ton.
3. Fodertillsatser – 1 miljon ton. Bland annat nämns det Holländska Biotech-företagets tillsats Bovaer som redan godkänts i flera länder.
4. Ökad ekoareal - 0,5 miljoner ton. Målet är fördubblad ekoareal.
5. Låglänta jordar – 0,5 miljoner ton. Ännu mer låglänta mulljordar bedöms kunna tas ur produktion.

En intressant sak är att det avsätts hela 249 miljoner kronor för att utveckla en modell för gårdsräkenskaper och förbättrad kartläggning för bättre föreskrifter.

Frivillighet under hot

I den nya handlingsplanen ingår också att nå målen i vattendirektivet. Det har alltid varit större fokus på kväveutlakning än fosforläckage i Danmark. I mitten av 1980-talet var den genomsnittliga kväveutlakningen från åkermark i storleksordningen 130 kg /ha och år. Nu har den halverats men behöver minska mer. Kvävetillförseln till kustvattnen behöver minska med 13 100 ton per år. I avtalet finns åtgärder för 10 800 ton. En del av betinget ska åstadkommas med lokala regler om exempelvis fånggröda och kvävegödsling men en del ska göras frivilligt med exempelvis minivåtmarker och skogsplantering. En avstämning är planerad för 2023/24 och en för 2024/25 för att se om de frivilliga åtgärderna följer planen. Om de inte gör det kommer reglerna att skruvas åt mer. Och vice versa om mer frivilliga åtgärder görs kan regler lättas.

Text: Markus Hoffman

Källa: https://fm.dk/media/25215/aftale-om-groen-omstilling-af-dansk-landbrug.pdf Länk till annan webbplats.