Så påverkas odling och djurhållning av klimatförändringarna

EU:s miljömyndighet EEA (European Environment Agency) har kommit med en ny rapport där de bedömer hur matproduktionen och lantbruket kommer att påverkas av klimatförändringarna. En del av det som skrivs har tidigare rapporterats av andra forskare, men det finns också nya siffror och intressanta exempel på åtgärder från andra länder.

Rapporten upprepar att odling i delar av södra Europa kan försvåras. I vissa fall så mycket att odlingsmark överges och områden avfolkas. Och det något varmare klimatet kan istället ge fördelar för odling i norra Europa. Det är den förenklade bilden som också beskrivits tidigare av EEA, både 2012 och 2015.

Påverkar på många olika vis

För norra Europa, som exempelvis Sverige, kan djurhållningen gynnas av förlängd odlingssäsong och ökade skördar. En farhåga är dock att ökad nederbörd kommer att försvåra betesdrift och grässkörd när marker blir så blöta att de blir svåråtkomliga och markens bördighet skadas av markpackning.

Som en joker i leken för alla Europas länder finns extremvädret med värmeböljor, men även översvämningar och hagel, som kan orsaka stora skördeskador.

Torka kommer öka behovet av bevattning och det kommer orsaka konflikter till följd av vattenbehovet inom andra områden. I 2-gradersscenariot bedöms torkskadorna öka betydligt i sydvästra Europa, medan de kommer minska i centrala Europa.

Klimatförändringarna kommer att påverka lantbruket och livsmedelsproduktionen på många olika sätt och här återges bara ett axplock ur rapporten. I rapporten slås fast att klimatförändringarna redan har skadat lantbruket som helhet i Europa, men i det stora hela beräknas inte livsmedelssäkerheten för Europas befolkning påverkas.

Så påverkas lantbrukarnas ekonomi

Liksom det finns forskare som modellerar klimatgaser och växternas reaktion, finns det forskare som försöker beräkna hur ett ändrat klimat påverkar lantbrukarnas inkomster och värdet på åkermark.

Ökad koldidoxidhalt i luften kan gynna växterna och det skulle i så fall öka lantbrukets inkomster i EU med cirka 5 procent till år 2050. Å andra sidan uppstår samma mekanism för odling över hela planeten och leder till globalt ökad produktion, vilket i sin tur leder till minskade inkomster för de europeiska lantbrukarna med upp till 16 procent till år 2050.

Vid en global temperaturökning på 1 grad Celsius beräknas värdet på åkermark i västra Europa stiga med åtta procent och ännu mer i norra Europa. I södra Europa å andra sidan kan markpriserna sjunka med upp till 9 procent på kort sikt och med 80 procent till år 2100.

Gårdar behöver anpassa mer

Rapporten från kommissionen avslutas med ett antal rekommendationer. Rapporten är inte så konkret att vissa klimatanpassningsåtgärder anvisas till vissa gårdar, men författarna menar att det generellt görs för få anpassningsåtgärder på gårdarna.

Det betonas att det finns olika slags risker och därmed olika anpassningsåtgärder. En anpassningsåtgärd till torka kan vara att skaffa vatten i form av en bevattningsdamm. Men istället för att skaffa vatten kan en anpassningsåtgärd vara att skaffa sig en försäkring vid torka.

Ett exempel är en grödförsäkring i Österrike som ger ersättning om det under vegetationsperioden regnat mindre än 90 procent av medelvärdet för de 10 senaste åren eller om det under 30 dagar i följd regnat mindre än 10 millimeter. Även hektarskörden måste vara lägre än ett tröskelvärde för att försäkringen ska ge ersättning.

Ett av förslagen från rapportförfattarna är att det ska vara obligatoriskt för länderna i EU att erbjuda rådgivning till lantbrukare om hur de kan klimatanpassa sin odling.

Text: Markus Hoffmann

Källa: Climate change adaptation in the agriculture sector in Europe Länk till annan webbplats., EEA report (European Environment Agency), No 04/2019