Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Skörden av majs ökade statistiskt säkerställt endast under det andra försöksåret och där den stora mängden biokol tillfördes. Foto: Alex Regnér

Tillförsel av biokol till sur sandjord

På en näringsfattig sandjord räckte det med en låg dos av biokol för att öka mängden växttillgängliga näringsämnen. På en normalt uppgödslad jord krävdes en stor dos för att göra skillnad. En positiv effekt var att tillgängliga tungmetaller i jorden minskade där biokol tillfördes.

I den vetenskapliga litteraturen finns många försök som visar att tillsats av biokol till åkermark höjer pH, ökar mängden växttillgängliga näringsämnen, höjer skördar och lagrar in mer kol. I allmänhet är kostnaden för biokol så pass hög att det inte är ett realistiskt alternativ för tillförsel till åker. I Sverige används biokol främst i tex urbana miljöer för att etablera stadsträd och liknande. Men det skulle kunna komma till användning på åker under vissa omständigheter. I norra Tyskland utfördes försök för att beskriva effekten av att tillföra biokol på relativt näringsfattiga sura jordar.

Rötrest och biokol tillsammans

På många gårdar i norra Tyskland odlas majs som ingrediens för biogasproduktion. I ett försök producerades biokol av rötresten. I ett fältförsök på sandjord i trakten tillfördes rötrest och biokol i fem behandlingar: T0) ogödslad träda, T1) Träda med 3,4 ton biokol /ha, M1) majs med 3,8 ton (torrsubstans) rötrest/ha, M2) majs med 3,8 ton rötrest (torrsubstans) och 3,4 ton biokol/ha och M3) majs med 3,8 ton rötrest (torrsubstans) och 17,1 ton biokol/ha. Biokol och rötrest tillfördes endast en gång i början av det tvååriga försöket och därefter odlades höstvete, höstråg och majs.

Stor dos krävdes för ökad skörd

Mängden växttillgänglig N, P och K ökade när biokol tillfördes på den näringsfattiga trädan och det kan ha varit en effekt av att pH ökade på den sura jorden men effekten avtog under de två försöksåren. Forskargruppen jämför resultatet med ett annat försök av en annan forskare som tillförde hela 50 ton biokol per hektar där effekten av ökat näringsinnehåll var borta tre år efter spridningen för att åter öka när en ny giva biokol tillfördes.

Skörden av majs ökade statistiskt säkerställt endast under det andra försöksåret och där den stora mängden biokol (17,1 ton/ha) tillfördes. En sammanställning av ett stort antal biokolförsök visar i medeltal ingen skördeökning på jordar i tempererat klimat som i Europa. Men i enskilda försök och på enskilda jordar kan det ge en skördeökning. Höga givor biokol riskerar att leda till minskade skörd bland annat genom immobilisering (tillfällig fastläggning) av kväve.

Biokol minskade tillgängligheten av tungmetaller

Tillsats av biokol minskade mängden växttillgängliga spårelement och tungmetaller betydligt. På trädan minskade kadmium och krom och i majsen minskade bly, zink och kadmium.

Källa: Impact of biochar on nutrient supply, crop yield and microbial respiration on sandy soils of northern Germany - Knoblauch - 2021 - European Journal of Soil Science - Wiley Online Library Länk till annan webbplats.

Text: Markus Hoffmann

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter

  • Utmaningar och möjligheter med Conservation Agriculture för bättre markhälsa

    För att klara av de utmaningar som ett förändrat klimat med kraftigare regn och längre perioder av torka innebär pågår en rad olika projekt inom EU med fokus på hur markhälsan kan förbättras. Forskare...

  • Död ved i vatten

    Död ved ökar biologiska mångfalden både på land och i vatten. Försök i Schleswig-Holstein visar att om träbitar och stockar placeras i vattnet, men inte för tätt och med minst 30 graders vinkel mot st...

  • Danmark satsar på återvätning av organogen åkermark

    Att ta åkermark ur produktion genom våtläggning ska bidra till Danmarks plan för att minska utsläppen av koldioxid med 70 procent till år 2030. Våtläggningen ska göras med hjälp av ersättning från sta...