Så kan vattenmål vägas mot ökad produktion i jordbruket

Jordbruksverket har tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten tagit fram en serie rapporter för att hjälpa vattenmyndigheterna att göra avvägningar mellan miljöåtgärder och mål för ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk.

I vissa områden kan kraven i EU:s ramdirektiv för vatten om att vattendrag ska uppnå god ekologisk status leda till stora negativa konsekvenser för jordbruket. Det är vattenmyndigheterna som fattar beslut om vilka miljökrav som ska gälla, men dessa ska också vägas mot andra mål om livsmedelsproduktion och en levande landsbygd.

I vissa fall kan kraven sänkas

Om miljöåtgärderna kan få en ”betydande negativ påverkan” på jordbruksproduktionen ska det undersökas om begreppen kraftigt modifierade vatten eller mindre stränga krav kan tillämpas så att det går att göra undantag.

– Det kräver underlag och kunskap, inte bara om förhållandena i vattnet utan även om jordbruksmarken och berörda jordbruksföretag, säger Tomas Johansson, samordnare för vattenhushållning på Jordbruksverket, i ett gemensamt pressmeddelande från Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten.

Enligt en modell som tagits fram i projektet sker ”betydande negativ påverkan” nationellt när mellan 5000 och 12000 hektar av Sveriges jordbruksmark tagits i anspråk under en sexårsperiod för en vattenåtgärd. För att ta ställning till om ett enskilt vattendrag är kraftigt modifierat så behöver värdet brytas ner på regional nivå, uppger rapportförfattarna.

Avvägningar till nytta för jordbruket

Signild Nerheim, enhetschef på Havs- och vattenmyndigheten, menar att rätt val av miljöåtgärder både kan mildra negativa effekter på vattenmiljöer samtidigt som jordbruksproduktionen kan utvecklas i positiv riktning:

– En av slutsatserna från den dialog som skett mellan myndigheterna är att vattendirektivets möjlighet att göra avvägningar är till stor nytta i jordbrukslandskapet, säger hon.

Rapportserien består av en sammanfattande rapport och tre mer djupgående rapporter som tar upp 1) miljöåtgärder i jordbruksvatten, 2) kantzoner längs jordbruksvatten och 3) vad det innebär med betydande negativ påverkan på jordbrukets anläggningar för markavvattning.

Rapporterna har tagits fram inom dialogprojektet Fysisk påverkan i jordbruksvatten som är en fortsättning på Jordbruksverkets och Havs- och vattenmyndighetens tidigare projekt Nationell strategi för prioritering av vattenåtgärder inom jordbruket.

I det tidigare projektet konstaterades att ibland finns motsättningar mellan olika mål inom vattenförvaltningsförordningen, den nationella livsmedelsstrategin, miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Levande sjöar och vattendrag. Det gör att man ibland behöver göra olika avvägningar och undantag på lokal nivå. Den nya rapportserien syftar till att vara ett underlag för Havs- och vattenmyndighetens fortsatta stöd till länsstyrelserna och vattenmyndigheterna i det här arbetet.