Ny supererosionskarta i Norge

En ny högupplöst jorderosionskarta för den norska åkermarken ger lantbrukare, rådgivare och myndigheter möjlighet till ökad precisionsodling med kirurgisk placering av åtgärder.

I Norge har forskare, myndigheter och lantbrukare lång erfarenhet av att motverka jorderosion från åkermark. Jorderosionen är större i Norge än i Sverige då de har större andel lerjordar, det lutar mer och det regnar mer. Men även i Sverige är det ett problem. Vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram som nu är på samråd innehåller sex åtgärder som alla riktar sig mot jordläckage.

I Norge har den gamla jorderosionskartan från 1991 just ersatts med en ny karta. Den är bättre än den tidigare och det speglar den ökade kunskapen om hur erosion uppstår på åkermark.

Bättre kartunderlag

En jorderosionskarta bygger förenklat beskrivet på två saker: ett kartunderlag som beskriver markens och naturens egenskaper på platsen och en matematisk modell som använder den informationen för att beräkna risk för jorderosion. Indata till beräkningsmodellen har förbättras på flera sätt. Tidigare användes medellutning för en sträcka av 100 meter men nu används en digital höjdmodell som ger högre upplösning. Dessutom används lokala regn- och temperaturdata med dygnsupplösning.

Två kartor istället för en

Jorderosionen som presenteras på årsbasis utgörs både av den synliga erosionen uppe på markytan och jordläckage ut genom dräneringsrören. En av de viktigaste nyheterna är att den gamla kartan ersatts av två kartor. Nu särskiljs ytlig jorderosion i en karta och djupare erosion som sker där vatten samlas i svackor i en egen karta.

Det nya underlaget om markens lutning gör att flera områden fått en lägre beräknad risk för erosion. I en del av landet var tidigare cirka 30 procent av marken i den lägsta riskklassen och i den nya kartan blev det cirka 90 procent. Resultatet av beräkningarna har stämts av mot faktiska mätningar av erosion och fosforläckage på sju fält och forskarna tycker att överensstämmelsen mellan verklighet och karta är bra.

Används som underlag för betalning

Kartorna används för att dela in den norska åkermarken i fyra riskklasser: låg erosionsrisk, medelhög risk, hög risk och mycket stor risk för erosion. I den lägsta klassen förloras 0-500 kg jord per ha och år och i den högsta klassen över 8 000 kg per ha och år. Lantbruksdirektoratet har använt de nya kartorna för att göra en ny bidragskarta för landet. Alltså en karta där riskklasserna används som underlag för att styra odlingsåtgärder för minskad erosion där ekonomisk ersättning betalas för flera olika miljöåtgärder.

Även i Sverige finns det sedan ett par år en ny riskkarta för jorderosion som utvecklats av SLU på uppdrag av Jordbruksverket.

Källa: Nyheten Ny erosjonsmodell gir endret beregning av erosjonsrisiko på nibio.no Länk till annan webbplats.

Fotograf: Faruk Djodjic

Text: Markus Hoffman