Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Foto: Janne Andersson

Lyckad hjälpsådd i vall ger fördelar för ekonomi och miljö

Att så in vallfrö i en befintlig vall, så kallad hjälpsådd, kan ha fördelar för både ekonomi och miljö jämfört med att totalrenovera vallen. Men det är inte helt enkelt att lyckas med hjälpsådd. I ett projekt vid Norsk institutt for bioøkonomi (NIBIO) på försöksstationen i Særheim i sydvästra Norge undersöker forskare om det går att ta fram konkreta råd som kan vägleda i metodvalet.

I projektet FOREFF (Kostnadseffektiv grovfôrproduksjon) har forskare arbetat med ett delprojekt som utgår från hypotesen att det går att ta fram råd kring renovering av vall och val av såmetod baserat på vallens täthet.

Syftet med hjälpsådd är att ersätta vallplantor som dött, till exempel på grund av utvintring eller körskador. Metoden kan också användas för att påverka sammansättningen av arter i vallen, till exempel öka andelen klöver.

Alternativet till hjälpsådd är att avdöda den gamla vallen, vilket kan ske genom en kombination av ogräsmedel och plöjning. Enligt forskarna är en lyckad hjälpsådd fördelaktig både ur ekonomisk och miljömässig synvinkel.

Gles vall avgörande för lyckad hjälpsådd

Försök visar att det är lättast att lyckas med hjälpsådd av rödklöver i en gräsdominerad vall när bestånden är glesa och luckiga. Det gör att vallfröerna får god jordkontakt och bättre vattenförsörjning och att de nysådda plantorna har utrymme att konkurrera med befintliga plantor i vallen.

Vid hjälpsådd i en timotejvall i juli behövdes minst 60 procent bar jord för att ge fullgod etablering av klöver, medan det vid hjälpsådd på våren räckte med 40 procent bar jord. I en rajgräsvall krävdes ett ännu glesare bestånd.

Att vallen behöver vara så gles är nog förvånande för många, skriver forskarna i en sammanfattning av resultaten som presenterades i samband med Vallkonferensen 2020 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.

Stora möjligheter att utveckla digitala verktyg

Forskarna drar slutsatsen att det bör vara möjligt att skatta vallens täthet och att använda bildanalys för detta. De menar också att det finns goda möjligheter att utveckla digitala verktyg för beslutsstöd om renovering av vall.

En vision är att ta fram ett digitalt verktyg som skattar vallens täthet utifrån bilder tagna med exempelvis en kamera på traktorn och som kan fungera som ett hjälpmedel för val av lämplig åtgärd.

Läs mer:

Hjälpså eller plöja vallen? Nya hjälpmedel ger vägledning av M. Höglind och V. Rueda-Ayala, Norsk institutt for bioøkonomi (NIBIO), Særheim, Norge, s 45-46 i Vallkonferens 2020, konferensrapport, Sveriges lantbruksuniversitet. Institutionen för växtproduktionsekologi, 4–5 februari 2020, Uppsala (pdf). Länk till annan webbplats.

Fornying av eng uten pløying. En gjennomgang av nylig avsluttede og tidligere forsøk Länk till annan webbplats. av Nesheim L. och Höglind M, NIBIO Rapport 5:110, 2018.

Determining thresholds for grassland renovation by sod-seeding Länk till annan webbplats. av Rueda-Ayala V. och Höglind M. i Agronomy, 2019.

Snart kan bonden sjekke enga fra senga Länk till annan webbplats., nyhet av Jon Schärer, NIBIO, publicerad 2018-02-01.

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter

  • Full koll på grovfodret från fält till ko

    Vad är avkastningen per hektar? Vad kostar grovfodret? Vad finns i silon? Och vad får korna i ladugården? Oftast registreras detta med antaganden eller uppskattningar. Nya verktyg kan göra skillnad

  • Så påverkas odling och djurhållning av klimatförändringarna

    EU:s miljömyndighet EEA (European Environment Agency) har kommit med en ny rapport där de bedömer hur matproduktionen och lantbruket kommer att påverkas av klimatförändringarna. En del av det som skri...

  • Vallen är värdefull för fler än idisslare

    Bioraffinering ska ge högvärdigt protein samtidigt som vi får bioenergi från våra gräsmarker med gräs, klöver och andra fleråriga baljväxter. Fler vinster är ökad kolinlagring i marken, effektivare kv...