Snabb utveckling och stort upptag av kväve

Det varma vädret har gynnat grödornas utveckling och upptag av kväve. Den senaste veckan har upptaget av kväve i de gödslade fälten fortsatt. Nu är alla fält i stråskjutning och i de tidigaste fälten börjar flaggbladet komma fram.

Kväveupptaget i nollrutorna och i fälten varierar mellan platserna. I de omgivande fälten var upptaget den här veckan 69 kg kväve per hektar i medel, en ökning med 26 kg kväve sedan förra veckan. Som mest var ökningen 37 kg kväve. Det är dock stor skillnad i kväveupptag mellan fälten vi mäter i. Inför kompletteringsbeslut är det viktigt att fundera på om det kan finnas outnyttjat kväve kvar i marken och att göra en realistisk bedömning av skördepotentialen. Diagrammet visar upptag i nollruta och omgivande fält på de 24 platser vi mäter.

Bilderna visar nollrutorna på fyra av platserna vi mäter. I genomsnitt visade mätningarna i nollrutorna på 26 kg kväve per hektar upptaget i grönmassan. Kväveupptaget i nollrutorna har ökat något i några av fälten nu när det varit varmare väder. Leveransen av kväve från mineralisering i marken är fortsatt i nivå jämfört med tidigare år. Förfrukt, såtidpunkt, markfukt och temperatur påverkar markens leverans av kväve och grödans utveckling.

Viktigt att tänka på inför kompletteringsgödsling

Många höstvetefält är fina och har ännu en hög skördepotential. Några fält har nått stadium 37, flaggbladet synligt. Det innebär att det är dags att överväga kompletteringsgödsling. Nedan några punkter att beakta när besluten om gödselgivans storlek ska fattas:

• Fundera på hur mycket av tillfört gödselkväve som tagits upp. Kvävesensormätningarna visar hur mycket kväve som lagrats in i grönmassan, men lika mycket kväve finns sannolikt i rötterna vid aktuella stadier. (Totalt upptagen mängd kväve = kväve i grönmassan + kväve i rötter)
• Kan det finnas outnyttjat kväve kvar i marken? Under torra förhållanden transporteras kvävet inte lika effektivt ner till rötterna. Om du lagt stallgödsel, mycket ammoniumkväve eller urea finns också risk att dessa kväveformer inte hunnit omvandlas till lättlösligt nitrat.
• Är skördeuppskattningen realistisk? Kanske blir skörden lägre på grund av skottreduktion?
• Ta hjälp av de redskap som står till buds, till exempel nollrutemätningar, N-Tester och CropSAT, för att bedöma resterande kvävebehov. Satellitkartorna kan också vara en hjälp att få överblick över eventuella torkskador. Tänk på att N-Testern bara ser koncentrationen av kväve i växten och inte vet hur mycket kväve som finns kvar i marken.
• Följ väderprognosen, bäst effekt av utlagt kväve får du om du gödslar strax före nederbörd.
• Det är fortfarande god tid att bestämma slutlig kvävegiva. En bra idé kan vara att dela upp kompletteringen i två delar om läget är osäkert. Om förhållandena blir bättre och markfukten ökar, gör det inget om du lägger sista givan lite senare. Gödsling fram till avslutad blomning kan öka såväl skörd som kvalitet.
• Ju senare gödsling och ju torrare förhållanden, desto viktigare är det för kväveeffektiviteten att använda nitratkväve.

Nollrutor 2023

Vi mäter kväveupptaget dels i ogödslade rutor och dels i det övriga, gödslade fältet i 24 nollrutor (rutor utan kvävegödsel) i höstvetefält hos 11 lantbrukare i Västra Götaland. Kväveupptaget anges som SN-värde och mäts med handburen Yara N-sensor. På så sätt kan vi följa markens kväveleverans och beräkna hur mycket av tillfört kväve som tagits upp av grödan. Mätningarna gör vi i samarbete med Yara, som lånat ut en handburen N-sensor till oss på Greppa Näringen.

Vi planerar att göra nästa mätning vecka 21.

Maria Stenberg, Skara