Greppa logotyp
Greppa logotyp


Säsongsnytt vecka 9

Kväve till normal och svag raps när fälten är farbara.

På flera håll har vintern bytts mot vår på bara någon vecka även om närmsta veckan ser kylig ut. Det är dags att planera för gödsling till höstgrödorna. Många höstrapsbestånd är frodiga sedan i vintras och då är det inte så bråttom med första kvävegivan. I svagare bestånd är det dags för gödsling när fälten är farbara och till exempel inte är vattenmättade. Till höstsäden kan du avvakta något med gödsling.

Gödsling från 1 mars

Inom nitratkänsliga områden får du tidigast köra ut mineralgödsel, stallgödsel och andra organiska gödselmedel 1 mars. Om marken är frusen, snötäckt, vattenmättad eller översvämmad får du inte sprida gödsel. Du får heller inte sprida gödsel närmare än 2 meter från åkerkant som gränsar till sjö eller vattendrag eller på mark som lutar mer än 10 % mot sjö eller vattendrag
Utanför nitratkänsligt område gäller att du inte bör sprida gödsel på snötäckt mark eller om det finns risk för ytavvrinning i samband med snösmältning och nederbörd.
Läs mer om vilka regler som gäller för spridning av gödsel på jordbruksverkets webbplats.länk till annan webbplats

Bild 1: Höstupptag 16 kg N/ha. Bild 1-4 visar upptaget av kväve under hösten i olika täta höstrapsbestånd. Foto: Lena Engström

Bild 2: Höstupptag 49 kg N/ha. Bild 1-4 visar upptaget av kväve under hösten i olika täta höstrapsbestånd. Foto: Lena Engström

Bild 3: Höstupptag 77 kg N/ha. Bild 1-4 visar upptaget av kväve under hösten i olika täta höstrapsbestånd. Foto: Lena Engström

Bild 4: Höstupptag 95 kg N/ha. Bild 1-4 visar upptaget av kväve under hösten i olika täta höstrapsbestånd. Foto: Lena Engström

Dela kvävegivan mellan tillväxtstart och knoppstadium

Så snart rapsen börjar växa på våren behöver den kväve och svavel, men i många fält är höstrapsen så pass frodig att det inte är så bråttom med första kvävegivan. I höstas var mycket höstraps frodig och Svensk Raps noterar att de över tre tusen beräkningarna av kvävebehovet har haft en medelvikt på cirka 2 kg per kvadratmeter och höga skördeförväntningar. Tidigare försök stöder också att det går bra att vänta med den första kvävegivan hos en kraftig raps för att kväveupptaget under hösten varit högt och på grund av rapsens djupa rotsystem.

Är rapsen svag eller kanske blivit försvagad av betning eller kyla utan tjäle är det viktigare att komma ut med kväve tidigare. I svaga till normala bestånd kan du lägga ungefär halva kvävebehovet så fort marken är farbar. Den andra halvan lägger du cirka fyra veckor efter den första givan eller när du är säker på att beståndet har överlevt vintern.

I den nyss avslutade försöksserien Kvävestrategier på våren i höstraps (2018-2020, L3-2313) har tidpunkter för gödsling studerats närmare. Resultaten visar att den gängse rekommendationen att lägga halva givan vid tillväxtens start och andra halvan av givan vid tidigt knoppstadium fortsatt är en bra strategi. I försöken såg man framför allt att rapsen kunde missgynnas i försommartorra områden om man väntade med att lägga hela givan till tidigt knoppstadium. På försöksplatser som fått mycket regn tidigt på våren var det istället
negativt att lägga hela kvävegivan vid tillväxtens start. En strategi som kan klara både mycket regn tidig vår och försommartorka är att tillföra hälften av kvävet vid tillväxtens start och andra hälften någon gång vid knoppstadium. Försöken visade också att kalksalpeter och N27-4 som lades i sent knoppstadium fungerade lika bra. Läs gärna mer om försöken i Sverigeförsöken 2020.länk till annan webbplats

Ta reda på hur stor kvävegiva höstrapsen behöver

För att veta hur mycket kväve grödan totalt behöver under våren bedömer du tre saker:

1. Kväveupptaget under hösten
Du kanske klippte eller scannade rapsen med en grödsensor i höstas? Använd i så fall
det resultatet.
Om du inte klippte eller scannade i höstas kanske du minns hur rapsen såg ut. Titta
på bilderna på nästa sida för att minnas och bedöma kväveupptaget.

2. Mineraliseringen under kommande vår/försommar. Mineraliseringen uppskattar du utifrån tre nivåer - låg, medelhög eller hög mineralisering. Låg mineralisering ligger på cirka 10-20 kg kväve per hektar, medelhög ligger på cirka 30-40 kg kväve per hektar och hög mineralisering
ligger på 40-50 kg kväve per hektar. Nivån på mineraliseringen beror på hur bördig jorden är. Den är till exempel oftast högre om du gödslar med stallgödsel eller andra organiska gödselmedel eller om jorden är mullrik.

3. Förväntad skörd på fältet. Utgå från din normalskörd och justera efter årsmånen och hur grödan ser ut.

När du har uppskattat dessa tre värden kan du ta reda på hur mycket kväve grödan behöver genom att använda dig av Höstrapssnurran här på webbplatsen. Sätt in dina värden i snurran och få ut ett värde för kvävegivan.

Ta fram kvävegivan utifrån tabell

Om du inte använder Höstrapssnurran kan du använda tabell 1 på nästa sida. Titta antingen i kolumnen Kväveupptag höst eller Vikt bladmassa för att hitta rätt rad. Följ sedan raden till din förväntade skörd för att få fram kvävebehovet.
Om du har en jord med medelhög mineralisering kan du använda rekommenderad kvävegiva direkt från tabell 1. Om du tror på låg mineralisering på ditt fält ökar du kvävegivan i tabellen med 15-20 kg per hektar. Om du tror på hög mineralisering minskar du kvävegivan med 15-20 kg kväve per hektar jämfört med tabellvärdena.

Tabell 1. Rekommenderade givor för kvävegödsling (kg N/ha) på våren till höstoljeväxter i fält med medelhög mineralisering. Om du tror på låg mineralisering öka kvävegivan med 15-20 kg per hektar. Om du tror på hög mineralisering minskar du kvävegivan med 15-20 kg kväve per hektar.‌

Kväveupptag höst


(kg N/ha)

Vikt bladmassa


(kg/m2)

           Förväntad skörd (kg/ha)           


                 

2500      3000       3500       4000      4500      5000

20

0,4

155

165

180

190

200

210

40

0,7

135

145

155

165

180

185

60

1,1

115

125

135

145

155

165

80

1,4

90

100

110

120

135

145

90

1,6

80

90

100

110

120

130

100

1,8

70

80

90

100

110

120

120

2,1

45

55

70

80

90

100

140

2,5

25

35

45

55

65

75

160

2,8

5

14

25

35

45

55

Vänta med kvävet till höstvete

Det är inte lika bråttom med kväve på våren till höstvete som till höstoljeväxter. Vänta tills grödan har börjat växa ordentligt. Huvudgivan behöver vara tillgänglig när stråskjutningen börjar. Allt för tidig gödsling ökar risken för kväveförluster genom utlakning eller avgång som kvävgas eller lustgas, framför allt om det blir mycket nederbörd. En tidig giva kan också göra att det blir för många sidoskott och mycket grönmassa om vetet redan är väl bestockat.

Dela givan är ett sätt att anpassa efter året

Genom att dela upp kvävegödslingen kan du anpassa den totala givan efter årsmånen. Med en huvudgiva inför stråskjutningen och en eller flera senare kompletteringsgivor minskar du risken för liggsäd och kan lättare anpassa totala kvävegivan. Det är dessutom lättare att påverka proteinhalten om du lägger en del av kvävet sent.

Höstkorn och höstråg stråskjuter tidigt

Eftersom höstråg och höstkorn stråskjuter tidigt bör dessa grödor gödslas tidigare än höstvete. Dela upp kvävegivan för att undvika liggsäd genom att lägga ungefär halva kvävebehovet tidigt, när grödan börjar växa på våren. Den andra hälften av kvävegivan kan du lägga i sent bestockningsstadium.

Lägg ogödslade rutor i fältet

Att lägga ut ogödslade rutor i höst- och vårsäd kan vara väl investerad tid. Täck rutan till exempel med en presenning vid varje gödsling med kväve. Då kommer du att kunna följa hur grödan växer i den ogödslade rutan under säsongen. Du får en bild av hur mycket kväve marken levererar och därmed ett bättre beslutsunderlag när du ska bedöma nivån på eventuella kompletteringsgivor.

Text:

Emma Hjelm, Cecilia Linge och Stina Olofsson, Alnarp

Johan Malgeryd och Pernilla Kvarmo, Linköping

Maria Stenberg, Skara

Emelie Andersson och Ulrika Listh, Uppsala