Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Drygt en halv miljon dikor skulle behövas utöver dagens betesdjur för att beta återskapad betesmark, enligt en ny studie av SLU. Foto Alexander Regnér

Mer dikor och mer metan men miljömål skulle nås

Drygt en halv miljon dikor skulle behövas utöver dagens betesdjur för att beta återskapad betesmark, enligt en ny studie av SLU. Metanutsläppet skulle fördubblas men självförsörjningen av nötkött skulle också återskapas.

Sommaren 2022 presenterade EU-kommissionen Nature Restoration Law som är ett långtgående förslag till hur den nedåtgående trenden för olika arter och naturtyper i Europa ska vändas. Bland annat ska stora arealer organogen åkermark återvätas och tidigare arealer betesmark restaureras. SLU har på uppdrag av WWF gjort en bedömning hur många nötkreatur som skulle behövas för att beta den areal naturbetesmark som enligt förslaget skulle återskapas.

Vilket år som referensår?

Hur många fler betande nötkreatur som skulle behövas beror på hur stor areal betesmark som skulle behöva återskapas. Det beror i sin tur på en osäker bedömning av hur landskapet i Sverige såg ut tidigare och vilket historiskt år som väljs som referensår. Jordbruksverket har i sin bedömning utgått från år 1950 och då behöver cirka 900 000 hektar betesmark återskapas. I SLU:s rapport har en intressant scenarioberäkning gjorts där referensåret valts hundra år tidigare, alltså 1850, då det bedömdes finnas betydligt större areal betesmark. Då blir arealen som ska återskapas istället cirka 2,2 miljoner hektar.

En halv miljon kor

Forskarna har gjort en så kallad grundberäkning som utmynnar i att det utöver dagens betesdjur skulle det behövas cirka 510 000 dikor och deras ungdjur för att klara att beta de nytillkomna 2,2 miljoner hektaren betesmark. Det kan jämföras med dagens cirka 210 000 dikor. Utöver den beräkningen har det gjorts flera andra beräkningar där antalet nödvändiga dikor varierar stort från 150 000 till cirka 1 miljon. Den stora variationen styrs bland annat av möjligheten använda stutar på bete istället för att föda upp tjurar på stall som vi gör idag. Andra påverkande faktorer är om restaurerad areal kan hävdas med slåtter istället för bete och antaganden om betesmarkernas avkastning.

Fler dikor ger mer metan

I rapporten gör forskarna en bedömning av hur mycket avgången av metan ökar med fler dikor. I grundberäkningen fördubblas avgången av metan från dagens nivå på cirka 105 000 ton. Om alla faktorer som beskrivits ovan faller ut åt samma håll och det därmed skulle räcka med 150 000 fler dikor ökar metanutsläppet med 32 000 ton. Sammanfattningsvis krävs många fler dikor för att klara det som på miljömålsspråk kallas gynnsam bevarandestatus. Metanutsläppen skulle öka och det blir ännu en miljö- och klimatmålskonflikt att fundera över. Sist men inte minst skulle Sverige bli självförsörjande på nötkött.

Källa: Antal nötkreatur som krävs för att nå gynnsam bevarandestatus i svenska Länk till annan webbplats.naturbetesmarker och djurens metanutsläpp, Rapport 60 2023, SLU Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Anna Hessle och Rebecca Danielsson Länk till annan webbplats.

Text: Markus Hoffmann

Fakta:

År 2021 var enligt Naturvårdsverket växthusgasutsläppen från jordbrukssektorn cirka 6,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 14 procent av Sveriges totala utsläpp.

Drygt hälften kopplas till djurhållningen:

  • metan från djurens fodersmältning 49 procent
  • metan och lustgas från stallgödsellagring, 4 respektive 4 procent
  • lustgas från jordbruksmark 40 procent
  • koldioxid från kalkning 2 procent

Metan CH4 bildas i syrefria miljöer som i kärr, vid lagring av avfall och i djurs fodersmältning.

Metan och lustgas är kraftigare växthusgaser än koldioxid, men framförallt metan bryts ner mycket snabbare i atmosfären. För att kunna jämföra effekten av olika växthusgaser räknas utsläppen i kg av metan om till kg koldioxidekvivalenter. Metan har 28 gånger större uppvärmningspotential än koldioxid vid beräkning av koldioxidekvivalenter för 100 år.

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter