Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Nyheter

  1. 03 mars 2020 – När en sjuårig vall plöjdes för att förnyas läckte så mycket kol och lustgas att det pågick under två eller tre år. Det förtog effekten av sju års kolinlagring och gjorde hela klimatgasbudgeten för en tioårig mätperiod negativ.
  2. 08 mars 2019 – Idisslarnas klimatpåverkan har de senaste åren varit omdebatterad, men nu öppnas perspektiv mot en bredare hållbarhetssyn på livsmedel och mer fokus på djurvälfärd, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Detta intresserar både forskare, konsumenter, politiker och trendsättare. För många viktiga ekosystemtjänster är betande djur en förutsättning.
  3. 05 juni 2018 – Nya forskningsresultat inom vallodling sprids inte i tillräckligt stor utsträckning till det praktiska lantbruket. Men det ska förhoppningsvis projektet Inno4Grass råda bot på. Projektets syfte är att överbrygga klyftan mellan forskning och praktik och säkerställa innovativa system i vallodlingen.
  4. 15 maj 2018 – Många är eniga om att det finns stor potential att binda in mer kol i åkermark för att öka både bördighet och motverka klimatförändringar – men det saknas fortfarande mycket kunskap om hur olika odlingsmetoder påverkar markens kolinnehåll. I en ny rapport har MISTRA EviEM (Mistras råd för evidensbaserad miljövård) sammanställt den kunskap som finns på området.
  5. 17 april 2018 – Visst kan kor mjölka på enbart vallfoder. Avkastningen blir lägre, men mjölken innehåller mer nyttiga fettsyror. Mjölkpriset kan behöva öka med upp till 30 procent och det ställer högre krav på växtnäring i balans. Detta enligt en rapport om gräsbaserad mjölkproduktion av NIBIO, norskt institutt for bioøkonomi.
  6. 19 januari 2018 – En av de största sammanställningarna hittills av hur reducerad jordbearbetning påverkar markens kolhalt har gjorts av en internationell forskargrupp. Nu är det klarlagt att utesluten eller minskad jordbearbetning ökar kolhalten i matjorden.
  7. 19 december 2017 – Att införa ett år vall i en fyraårig växtföljd med stråsäd på en gård i Skåne gav högre halt organiskt kol i marken och ökade veteskördar. När vallen rötades till biogas blev det dubbel klimatnytta genom kolinlagring i mark och ersättning av fossila bränslen.
  8. 31 oktober 2017 – Ökad gårdsbiogasproduktion i Tyskland har gett betydligt mer förnybar energi men har istället gett mer förorenat grundvatten. Detta eftersom gräsmarker plöjts upp för att odla majs som ingrediens till rötning. Det här är ett av skälen till att det nu pågår en febril verksamhet för att minska kväve- och fosforläckage.
  9. 20 oktober 2017 – Provtagning av dräneringsvatten under nästan ett halvt sekel på två vanliga svenska fält visar en variation i kväveutlakning på mellan 1 och 120 kg per hektar för enskilda år. Just den stora variationen har lett till ny kunskap om vad det är som styr utlakningen av kväve.
  10. 29 september 2017 – Innehållet av växttillgänglig fosfor minskar i matjorden när den tillförda mängden fosfor endast motsvarar den mängd som förs bort med vallskörd. Det visar ett holländskt försök som pågått i 17 år. Försöket avslöjar också att det finns stora skillnader för en och samma jordart.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp