.webp)
Foto: Janne Andersson
Räkna på grisgårdens lönsamma klimatåtgärder
Åtgärder som är bra för miljön och klimatet är också ofta bra för gårdens ekonomi, det handlar till stor del om att hushålla med sina resurser och vara så effektiv som möjligt i sin produktion. Här lyfter vi fram ett grundalternativ och tre olika scenarier på en grisgård för att se vad det har för effekt på gårdens klimatpåverkan och ekonomi.
Störst betydelse har förbättrad produktivitet i form av fler sålda grisar, bättre foderomvandlingsförmåga samt snabbare tillväxt och hälsa hos djuren. När åtgärderna kombineras ger det bäst effekt. Sojafritt foder sänker klimatavtrycket, men ger en sämre ekonomi på den här exempelgården.
GÅRDSBESKRIVNING
- Konventionell gård i Västra Götaland
- 300 suggor
- 3860 slaktgrisar
- 250 hektar åker
- 50 ha naturbetesmark
- Odlar höstvete, vårkorn, åkerböna och höstraps
- 4000 (hälften) av smågrisarna, rapsen och delar av spannmålen,
bönorna och halmen säljs - Foderåtgången för de växande grisarna finns i tabell 1
Nyckeltal grundalternativ | |
|---|---|
Producerade smågrisar per årssugga, antal | 27,1 |
Tillväxt smågris per dag, g | 478 |
| Dödlighet slaktgrisar, % | 1,7 |
Tillväxt slaktgris, g per dag | 955 |
MJ NE per kg tillväxt, slaktgris | 26 |
| Foder per gris, MJ NE | 2434 |
Rekrytering, antal | 72 |
Foder (ton per år) | Alternativ | |||
|---|---|---|---|---|
0 | 1 | 2 | 3 | |
Avvänjningsfoder | 60,6 | 63,1 | 60,6 | 63,1 |
Tillväxtfoder premix | 6,1 | 6,1 | 6,1 | 6,1 |
Slaktfoder premix | 36,6 | 34,2 | 36,9 | 34,5 |
Vete | 394 | 370 | 387 | 363 |
Korn | 273 | 256 | 268 | 252 |
Effekter av olika klimatåtgärder på gården
Högre produktivitet
- sänkt klimatavtryck på djuren
- 588 tkr ökad intäkt
Soja- och palmfritt foder
- sänkt klimatavtryck på djuren
- sänkt växthusgasutsläpp för gården
- något högre kostnader
Beskrivning och resultat av olika förändringar i produktionen
Alternativ 0 - En normal grisgård med premix och spannmål till alla djuren
Grundalternativ enligt gårdsbeskrivningen.
Alternativ 1 - Högre tillväxt och foderomvandlingsförmåga samt mindre dödlighet
- 30,7 producerade smågrisar per årssugga.
- En tillväxt på 496 g per dag för smågrisarna och 1030 g per dag för slaktgrisarna.
- 23,3 MJ NE per kg tillväxt för slaktgrisarna.
Med mindre förluster och bättre produktivitet fördelas klimatavtrycket från insatsvarorna på en större mängd slutprodukter, vilket ger ett lägre klimatavtryck per kg kött samt en bättre ekonomi. Förbättringarna är resultatet av ett bra avelsarbete och management.
Alternativ 2 - Foder med lägre klimatavtryck
Till slaktgrisarna är sojamjölet med höga klimatavtryck ersatt med rapsmjöl. Utbytet ger även lite andra justeringar i foderrecepten (tabell 2) men det är samma nyckeltal som i grundalternativet (tabell 1). Detta ger ett lägre klimatavtryck per kg kött men det ekonomiska resultatet blir sämre än i grundalternativet. Att ekonomin blir sämre beror på att det går åt mer foder till grisarna i detta alternativ, men fodret de får har låga klimatavtryck jämfört med mer soja.
Alternativ 3 - Bättre produktivitet, mindre förluster och foder med lägre klimatavtryck
Här kombinerar vi alternativ 1 och 2, där det är förbättrade nyckeltal enligt alternativ 1 samt rapsmjöl i stället för soja till slaktgrisarna.
Insatsvaror med lägre klimatavtryck samt mindre förluster och bättre produktivitet fördelar insatsvarorna på en större mängd slutprodukter. Detta ger ett lägre klimatavtryck per kg kött samt en bättre ekonomi.
Alternativ | 0 | 1 | 2 | 3 |
|---|---|---|---|---|
Smågrisar, kg CO2e per kg levande vikt | 2,89 | 2,75 | 2,87 | 2,75 |
Slaktgrisar | 1,16 | 1,10 | 1,15 | 1,10 |
Suggor | 0,58 | 0,55 | 0,57 | 0,55 |
Inköpt foder, kg CO2e per kg | 0,30 | 0,31 | 0,28 | 0,30 |
Gårdens totala CO2e, ton | 1 081 | 1 081 | 1 079 | 1 080 |
Sålda grisar, ton totalt | 615 | 640 | 615 | 640 |
Ekonomiskt resultat jämfört med alternativ 0, | 92 | -46 | 67 | |
Ekonomiskt resultat jämfört med alt 0, tusen kronor, totalt | 588 | -283 | 431 |
Foto: Henrik Andersson
