Undvik markpackning

SAMMANFATTANDE RÅD

• Undvik körning på fuktig mark. Ofta störst risk på våren.
• Planera körningen. Använd gärna fasta körspår, speciellt för tunga ekipage.
• Om möjlighet finns – öka antalet utfarter för att minska onödiga tomkörningar.
• Underhåll dräneringen.
• Odla vall och djuprotade grödor för att förbättra strukturen.
• Undvik hjullaster på mer än 3 ton/hjul för att minimera risken för skadlig alvpackning.
• Stäm av ringtrycket inför aktuellt arbetsmoment.
• Vid däckinvestering: välj däck som klarar låga ringtryck (0,5 bar) för att undvika matjordspackning.

Makroporerna – markens motorvägar

Makroporerna som framförallt består av maskkanaler, gamla rotkanaler, grövre sprickor och håligheter mellan jordkokor och aggregat är markens motorvägar och svarar för huvuddelen av vattentransporterna genom markprofilen. Dessa porer är de vi först förstör vid markpackning. Aggregat består av mycket små sammanfogade lerpartiklar.

Som en följd av markpackning ökar andelen små porer på bekostnad av andelen stora porer och den totala porvolymen blir mindre. Det leder till en kraftig försämring av vatten- och gastransporterna i marken.

Bygg struktur

Markstrukturen påverkas positivt av en rad olika faktorer. Förutom den mekaniska luckringen som jordbearbetning innebär, luckras jorden vid upprepade cykler av frost/tjäle och upptining samt vätning och torka. Grödan är också en viktig motor i byggandet av en god struktur. Den bidrar dels genom att torka ut jorden och skapa sprickor och rotgångar, dels genom att tillföra organiskt material som ger föda till markfaunan och på sikt höjer mullhalten. Höga skördar och djupa rötter förstärker grödans strukturbildande egenskaper. Utnyttja förfrukterna så att växtföljdssjukdomarna kan hållas nere och håll marken bevuxen en så stor del av året som möjligt. Vall är den gröda som har bäst inverkan på strukturen, dels genom djupa rötter men också för att mer organiskt material blir kvar i marken efter vallen. Av vallgrödorna är det rödklöver och lusern som ger störst strukturförbättring. Efter vall är höstsådda grödor att föredra. De har hög skördepotential, lång växtperiod och körningar på blöta fält på våren kan minskas jämfört med vårsådda grödor. Även maskar och andra djur i marken luckrar upp jorden.

Var rädd om alven!

Markpackningens varaktighet är långt större i alven än i matjorden. Upptorkning och frostsprängning reparerar i större utsträckning en packad matjord än en packad alv. En matjord kan tjälas tiotals gånger under en vinter medan tjälen sällan når alven mer än en gång. Alven har också en lägre biologisk aktivitet och begränsade möjligheter att påverka strukturen genom jordbearbetning. Mekanisk alvluckring är kostsamt och har i försök mest gett kortvariga resultat. Därför är det bättre att förebygga än att bota alvpackning. Detta är en mycket stark anledning till att inte överstiga de rekommenderade hjullasterna på dina maskiner.

Rekommendationerna för att undvika alvpackning är max 3 ton last per hjul. För att begränsa packningsskadorna i matjorden bör inte ringtrycket överskrida 0,6 bar (60 kPa).

Hur stor skördesänkande effekt alvpackningen egentligen har är svårt att säga. Långliggande försök där extrema hjullaster har packat samman alven under det första året har visat skördesänkningar i upp till 28 år. Där höga hjullaster återkommer årligen kan skördesänkningarna antas vara ännu större.

Markpackningens orsak och verkan

Mark packas när trycket från t.ex. en maskin överskrider markens hållfasthet. Vid hög vattenhalt i jorden är bindningarna mellan markpartiklarna svagare, vilket minskar hållfastheten och leder till ökad risk för packning. Riskerna är därför större på våren och sent på hösten då det vanligtvis finns mer vatten i marken. När hållfastheten överskrids pressas luften ut, porvolymen minskar och fördelningen mellan porerna förskjuts från stora till små porer. Samtidigt minskar avståndet mellan jordpartiklarna och förstärker bindningarna mellan dem.

En kompaktare jord får:

• Ett ökat dragkraftsbehov på grund av en större mekanisk hållfasthet
• Ökad risk för syrebrist på grund av en minskad förmåga att transportera gaser
• Ökad risk för stående vatten på grund av en försämrad vattenledningsförmåga
  

Markpackning leder till en rad skördesänkande effekter. Upptorkningen sker långsammare och tidsfönstret för vårsådden krymper. Detta visar sig främst genom att tiden mellan att jorden reder sig till att den blir torr och hård minskar, dragkraftsbehovet ökar och jorden kräver en intensivare bearbetning för att ge tillräckligt med finjord för ett bra avdunstningsskydd. Följden blir att etableringen försvåras och risken för svaga och ojämna bestånd ökar. En ökad bearbetning är förstås också både dyrt och ineffektivt ur energisynpunkt.

Rottillväxten hämmas liksom vattentransport och näringsupptagning. Försämrad vattenledningsförmåga begränsar de processer som är beroende av syre som till exempel nitrifikationen och ökar risken för denitrifikation (gasformiga förluster av kväve) och jorderosion. Denitrifikation i marken innebär bland annat ökad lustgasbildning vilket ger negativa effekter på klimatet. Jorderosion på grund av ytavrinning som också ökar med packningen är en av de största orsakerna till fosforläckage.

Packning i matjord och alv

Packningsskador uppkommer i både matjorden och alven. Alvpackning är svår att åtgärda och ger långvariga skador som tar mycket lång tid att läka. Packningsskador i matjorden kan lättare åtgärdas, men är ofta kostsamma. Vanligtvis återgår skördenivåerna efter matjordsskador till det normala inom tre till fem år, men en del skador kan bli kvar under en betydligt längre tid, framförallt på styvare leror. Packningen har en tydlig inverkan på ekonomin i odlingen och också ökade miljörisker. Möjligheten till välanpassade gödselgivor minskar när förutsägbarheten i odlingen minskar, t.ex. i svaga grödor som vid sådd gödslats för normalstor skörd. Ojämna bestånd konkurrerar sämre med ogräs, vilket leder till både ett sämre utnyttjande av växtnäringen och en större användning av bekämpningsmedel.

Det här kan du göra för att minska markpackningen

Väl fungerande dränering ger goda förutsättningar

En väl dränerad mark är en grundförutsättning för att undvika skadlig markpackning. Det minskar risken för körskador genom att bidra till en snabb och jämn upptorkning. Avvattningen är också en förutsättning för de strukturbildande processerna och en hög tillväxt hos grödan. En välmående gröda understödjer dräneringen genom att det bildas torksprickor och fler rotkanaler som i framtiden kan dränera marken. Ofta kan en rensning av brunnar eller friläggning av dräneringsögon vara tillräckligt för att få igång en dåligt fungerande dränering.

Däcksutrustningen och hjullasten gör skillnad!

Hur stora packningsskador ett hjul orsakar beror förutom på markförhållandena också på storleken på lasten det bär och däckets anliggningsyta mot marken. Genom att sänka ringtrycket minskar marktrycket då hjullasten fördelas över en större anliggningsyta. Detta minskar risken för packningsskador i framförallt matjorden. Risken för skador i den övre delen av alven minskar också, men här har även hjullasten betydelse. Djupare ned i alven minskar betydelsen av ringtrycket och hjullastens storlek blir avgörande. Risken för matjordspackning kan med andra ord minskas genom att begränsa antalet överfarter och använda låga ringtryck medan en begränsning av hjullasten också krävs för att undvika alvpackning. Detta kan antingen ske genom att välja lättare maskiner eller genom att fördela maskinens vikt på fler axlar och dubbelmontage.

Utnyttja däcken optimalt

Moderna däck gjorda för att arbeta med låga ringtryck ger dig möjlighet att skona jorden. Olika arbeten innebär olika förutsättningar att minska ringtrycket. Låg hastighet och låg belastning medger lägre ringtryck än hög hastighet och hög belastning. Dubbelmontage halverar belastningen på däcken, vilket gör att ringtrycket kan sänkas. Anpassa ringtrycket efter varje arbete! Ta reda på vilka ringtryck som är möjliga att använda i just dina däck. Många däcktillverkare har appar att ladda ner, där du kan få reda på rekommenderat ringtryck för däcket utifrån hjulvikt och arbetsmoment. Hittar du inte rekommendationerna för aktuella däck kontakta din däckleverantör. Låga ringtryck ger däcket ett större ”fotavtryck” som förutom att skona matjorden kan förmedla större dragkraft. Detta ger mindre slirning och ett effektivare arbete med såväl tid- som bränslebesparingar.

Längre ner på sidan får du tips om hur du med hjälp av ett experiment kan se anliggningsytan av dina däck.

Fasta körspår

Ett sätt att begränsa markpackning är att alltid köra på samma ställe. Markskadorna styrs då till en begränsad del av arealen och strategin bygger på att största skadan sker vid första överfarten. De ytterligare skador varje efterföljande överfart orsakar minskar efterhand till dess att en jämvikt uppnåtts. Att helt hålla sig till fasta körspår kräver anpassade maskinsystem med viss kombination av arbetsbredder, anpassning av spårbredd samt GPS-teknik för vissa moment. De största vinsterna får man genom att samla de tyngsta ekipagen med högst hjullaster till fasta körspår. Lättare ekipage med hjullaster under 3 ton kan med rätt anpassad hjulutrustning normalt belasta hela arealen utan att orsaka bestående skador om man begränsar antalet överfarter och kör på upptorkad jord.

För dig som gillar experiment!

Ringtryckets betydelse för anliggningsytan

För att se hur anliggningsytan förändras med ringtrycket kan man använda sig av en tom storsäck, presenning eller dylikt. Parkera traktor eller vagn med ett hjul med ett högt/normalt ringtryck på storsäcken och rita eller spraya svart färg längs däckets kanter av ”fotavtrycket”. Upprepa nu proceduren med en ny säck och ett så lågt ringtryck som arbetsförutsättningarna och däckets specifikationer tillåter. Du kommer att upptäcka stora skillnader i anliggningsytans storlek!

Vill du skriva ut?