Grovfoderkvalitet - effekt på klimat och ekonomiskt resultat

SAMMANFATTANDE RÅD

• Satsa på vallfoder med hög smältbarhet = mycket energi
• Minska foderkostnaden med 500 kr per ko och år jämfört med att använda ett ”normalensilage”
• Minska din foderstats klimatpåverkan med 15 procent genom bättre vallfoder
• Nyckeltal för bra vallfoder:
  • Smältbar organisk substans >75 %
  • Nettoenergi >6,4 MJ/kg ts
  • Råprotein 160–170 gram/kg ts
  • Fiber 450–550 gram/kg ts
  • iNDF <175 gram/kg NDF

Vallen är motorn i mjölkproduktionen

För att vi ska vara nöjda med en bilmotor vill vi att den ska prestera mycket på en minimal bränslemängd. Bränslet till vallen är kvävet och effektivaste sättet att få kväve till en vall är att blanda in baljväxter och på så sätt utnyttja kvävefixeringen.

Satsa på vallfoder med hög smältbarhet

Utmärkande för ett tidigt skördat vallfoder är framförallt det höga energivärdet. Äldre fodervärderingar angav energivärdet i omsättbar energi. I fodervärderingssystemet NorFor bestäms istället vallfodrets smältbarhet. Det vill säga den organiska substansens smältbarhet och redovisas som nettoenergi. Variationen i smältbarhet och andra näringsparametrar framgår av tabell 1.

Som framgår av tabell 1 är det stor spridning i den organiska substansens smältbarhet. Målet bör vara att den organiska substansens smältbarhet ska överstiga 75 procent vilket motsvarar 10,9 MJ omsättbar energi och 6,4 MJ nettoenergi. Detta gäller vid en askhalt på 75 gram per kilogram ts. En högre askhalt minskar mängden organisk substans.

Stor variation i vallfodrets råproteininnehåll

Vallens innehåll av råprotein styrs av flera faktorer; hur mycket baljväxter som finns i vallblandningen, kvävegivan, antal skördar och skördetidpunkten. Vallfodrets råproteinhalt får inte vara för låg, då ökar kravet på proteinkomplettering med kraftfoder. Ett bra riktmärke är att råproteinhalten i totalfoderstaten till högmjölkare bör ligga omkring 165–170 gram räknat på ts-basis för hela foderstaten. Råproteinhalten kan sedan succesivt sänkas efter kornas laktationskurva. Till en sinko räcker det med 120–130 gram råprotein per kilogram ts i totalfoderstaten. Den övriga foderstaten avgör också målet för vallens råproteininnehåll. Om vallen kompletteras med så kallade proteinsänkare i foderstaten till exempel energirikt majsensilage eller HP-massa (fodermedel som har råproteinhalter under 100 gram per kilogram ts) är det bra att komplettera foderstaten med ett vallfoder med högt råproteinnehåll. Ett vallfoder med högt råproteininnehåll ligger på > 170 gram råprotein per kilogram ts.

Fiber ger både struktur och energi i foderstaten

En del av fibern kommer att lösas snabbt i våmmen (våmlösligt NDF), en del kommer att lösas i våmmen beroende på hur länge fibrerna finns i våmmen och en del är helt osmältbar (iNDF). För lågt fiberinnehåll kan ge problem med strukturen i foderstaten med sämre idisslande som följd och detta kan inträffa vid extremt tidig skörd. Innehållet av NDF bör vara omkring 450–550 gram per kilogram ts i vallfodret. Den osmältbara fiberdelen (iNDF) bör vara under 175 gram iNDF per kilogram NDF.

Hygienisk kvalitet i vallfoder

För att du ska få en lyckad ensileringsprocess är snabb inläggning, omsorgsfull packning och tät lagring viktigt att lyckas med. Det gäller också att ha en förtorkning som är anpassad till den typ av lagring du använder. Bra förutsättningar för en lyckad ensilering är att ha lättensilerade grödor och en sönderdelning av grödan som frigör växtsaft som ger näring åt mjölksyrabakterierna. För att du ska få en uppfattning om ensilagets hygieniska kvalitet finns det flera saker som du ska titta på.

Ekonomisk betydelse av bättre vallfoder

Vi har för att illustrera den ekonomiska effekten av olika vallfoderkvaliteter beräknat foderstater för två olika avkastningsnivåer, nämligen 9 500 kilogram ECM och 10 500 kilogram ECM. För enkelhetens skull har vi baserat foderstaterna på ensilage, havre/kornkross kompletterad med ett av fodermarknadens vanligaste kokoncentrat. Du kan se näringsvärde och priser på de olika fodermedlen i tabell 2.

För att du ska få ett vallfoder med en hög smältbarhet måste du skörda så tidigt som möjligt. Det innebär att ts-avkastningen blir lägre jämfört med en senare skörd. Därför blir priset något högre för vallfoder med hög smältbarhet. Å andra sidan innebär det att det finns möjlighet att ta fler skördar under hela växtodlingsäsongen så den totala ts-skörden för säsongen kan ändå bli jämförbar. Det är svårt att exakt beräkna vallfoderpriset, helst ska det göras på gårdsnivå för att få fram de rätta siffrorna. Ett tidigare skördat vallfoder innebär inte bara bättre näringsvärde utan också ett smakligare foder vilket innebär att vallfoderkonsumtionen ökar.

Foderkostnaden förbättras rejält när vallfodret är tidigare skördat och har hög smältbarhet. Om vi jämför vallfodret med den bästa kvaliteten med det medelgoda vallfodret är förtjänsten ungefär 500 kr per ko och år oavsett vilken avkastningsnivå vi räknar på. Jämförs det bästa vallfodret med det sämsta vallfodret är skillnaden åtminstone dubbelt så stor vid avkastningen 9 500 kilogram ECM. Skillnaden mellan det bästa och det sämsta vallfodret är betydligt större vid avkastningen 10 500 kilogram ECM (Se Figur 3). En hög vallfoderkonsumtion är också bra för djurhälsan.

Klimatpåverkan

Vid beräkning av klimatavtrycket från samma foderstater som vi använde i de ekonomiska beräkningarna förutsatte vi att metanavgången från kon är oberoende av foderstat vid samma mjölkavkastning. Klimatavtryck kallas Carbon Footprint och förkortas CF. Enheten är koldioxidekvivalenter (CO2e). De beräknade foderstaterna används under stallperioden som i vårt exempel är 8 månader. Klimatavtrycket för de olika fodermedlen visas i tabell 3. I jämförelsen har vi använt samma Klimatavtrycket för ensilaget oberoende av skördetidpunkt eftersom det än så länge inte finns beräkningar för olika typer av ensilage. Klimatavtrycket för koncentratet beror framförallt på hur många procent sojamjöl som ingår. Klimatavtrycket för 1 kilogram sojamjöl är över 0,8 kilogram koldioxidekvivalenter (CO2e) och då ingår inte effekten av avskogning i den beräkningen. Inkluderas effekten av avskogning blir klimatavtrycket för sojamjöl minst 4 kilogram CO2e. Detta skulle medföra att klimatavtrycket för koncentratet blir över 1 kilogram CO2e istället för 0,515 kilogram som vi anger här nedan. Orsaken till att vi inte tagit med effekten av avskogningen i beräkningarna för sojamjöl är att forskarna inte är överens om beräkningssättet. Det innebär att klimatavtrycket för både sojamjöl och koncentrat som innehåller sojamjöl är underskattade.

Skillnad i klimatavtryck för de olika foderstaterna framgår av tabell 4. Foderstaten som baseras på det tidigt skördade ensilaget har ungefär 15 procent lägre klimatavtryck jämfört med foderstaten som utgår från det sämsta ensilaget. Det beror på att det går åt mer kraftfoder i foderstaten med sämre ensilage.

För en besättning med 100 kor innebär skillnaden mellan det bästa och det sämsta ensilaget ungefär 38 ton CO2e. Det är ungefär vad en bil avger under 25 000 mil. Det motsvarar cirka 5 procent av mjölkgårdens totala utsläpp av växthusgaser. Foderspill och dålig foderstyrning leder också till högre utsläpp. Det är därför viktigt att ha koll på hela foderkedjan på mjölkgården.

Text

Christian Swensson, Svensk Mjölk

Källor

• Hallén Landin, J., Emanuelsson, M., Pauly, T, Spörndly, R. & Lindberg, H. 2004/11. Hygienisk kvalitet i ensilage. Svensk Mjölk.
• Swensson, C. Henriksson, M. & Modin Edman A-K. 2010. Klimatsmart svensk mjölkproduktion. Forskning Special nr 9, Svensk Mjölk.
• Foderstatsberäkningarna är utförda av Carin Clason.

Vill du skriva ut?