Råd om kvävegödsling till vallen

SAMMANFATTANDE RÅD

• Satsa på blandvallar
  - för kornas skull
  - för säkrare vallodling
  - för att minska behovet av inköpt protein
• Bestäm målet med vallodlingen
  - avkastningen
  - råproteinhalten
  - andelen baljväxter
• Räkna ut vilken kvävemängd som behövs
• Bredsprid gärna grönmassan
• Glöm inte bort stallgödseln

Målet för vallodlingen

För mjölkkorna är det viktigt med ett högkvalitativt vallfoder med god hygienisk och näringsmässig kvalitet. Ett energirikt vallfoder får man genom att skörda tidigt. Det innebär i södra Sverige ett treskördesystem. Det gäller alltså att få ett energirikt vallfoder alla tre skördarna.

Den övriga foderstaten bestämmer vilka mål du bör ha för din vallodling

Om du utfodrar med vallfoder kompletterad med spannmål och proteinfoder skall du satsa på en energirik vall, uttryckt i nettoenergi 6,8–7,0 MJ NELp20 per kg ts och en råproteinhalt på omkring 140–150 gram per kg ts. Om du har till gång till majsensilage och/eller HP massa bör målet vara 6,3 MJ NELp20 per kg ts och minst 170 gram råprotein per kg ts. Majsensilage och HP-massa är proteinfattigt och därför gäller det att få så mycket protein som möjligt från vallen.

Ovanstående målsättning fungerar bra för mjölkföretagaren om satsar på högt avkastande mjölkkor. En annan målsättning kan vara att satsa på en sen sista skörd med högre avkastning och en något lägre näringskvalitet i ensilaget. Ett vallfoder med energivärde omkring 6 MJ NELp20 per kg ts fungerar bra till rekryteringsdjuren och naturligtvis även till kor i sinperioden. Valet i vallproduktion handlar om att producera det vallfoder som på respektive gård passar bäst ihop med foderstaten i övrigt. Det är bra med en målsättning – det kan vara svårare att uppfylla den.

Ett problem som ofta uppstår är att kvaliteten i skördarna inte alls blir så jämna som man hade önskat i ovanstående
målsättning. Detta kan ställa till problem vid uttaget av ensilaget - det gäller att ha samma kvalitet hela stallperioden. Ett sätt att lösa det är att utfodra med ensilage från alla skördarna under hela säsongen – det kostar visserligen merarbete alternativt mer planering men det bör ge mer mjölk i tanken.

Korna vill ha klöver

En blandvall är att föredra framför rena gräsvallar både ur växtodlingssynpunkt och ur kons synpunkt. Vårt svenska
klimat med ibland ganska tuffa vintrar kan gå hårt åt vallen och då kan det vara en fördel att ha flera olika arter och sorter som kan ”täppa igen” eventuella utvintringsskador. Under senare år har det kommit en ny gräsart (rajsvingel) samt nya sorter av rajgräs (hybrider) med hög avkastningspotential i renbestånd. Vinterhärdigheten är dock sämre än traditionella arter och sorter. Därför lämpar sig rajsvingel och hybridrajgräs bäst i ett- och tvååriga vallar. Uthålligheten påverkas av belägenhet i landet samt av det lokala klimatet. En blandvall har också ett längre skördefönster jämfört med rena gräsvallar som har en tidigare och snabbare utveckling.

Både foderkonsumtionen och mjölkproduktionen ökar vid utfodring av ensilage från blandvallar eller av ensilage
från rena baljväxtvallar jämfört med ensilage från gräsvallar. Korna tycker helt enkelt att klöver är smakligare. Svenska och utländska försöksresultat har visat att baljväxt/gräsblandningar som inte kvävegödslats ger generellt högre avkastning än baljväxter och ofta lika stor avkastning som rena gräsvallar gödslat med normalt rekommenderade kvävegivor.

Hur mycket avkastar vallen?

Vad är gårdens odlingspotential för vallen – hur stora vallskördar kan man förvänta sig? Det är trots allt platsen och klimatet som bestämmer högsta möjliga skörd. Läs inte gödslingstabellerna baklänges, det vill säga om inte förutsättningarna finns går det inte att gödsla sig fram till en hög skörd. Tyvärr är det många lantbrukare som har en dålig uppfattning om vad vallen egentligen avkastar. I många fall kan det vara klokt att investera i en körvåg, dels för att få reda på hur stor vallskörden är, dels för att kunna dosera mängden tillsatsmedel rätt vid ensilering. Det senare har betydelse för att verkligen få ut mesta möjliga av tillsatsmedlet men även för att inte överdosera, vilket naturligtvis kan bli väldigt kostsamt vid stora vallskördar. Använder man rundbalshantering kan man ganska snabbt bilda sig en uppfattning om skördens storlek genom att provväga ett antal balar. Vid ensilering är det naturligtvis lika viktigt att ta reda på ensilagets torrsubstanshalt.

Vilken kvävegiva behöver vallen?

• Det beror på!
• Är det en gräsvall?
• Eller är det en blandvall?
• Hur mycket baljväxter finns det i vallen?
• Hur stor är vallskörden?
  

Använd generella råd som utgångspunkt för gårdens gödslingsplan

Jordbruksverket ger varje år ut rekommendationer för gödsling och kalkning. Ladda hem broschyren från Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.. Tabell 1 ovan är ett utdrag ur denna skrift. Använd kvävegivan för att styra andelen baljväxter. En hög kvävegiva i början av säsongen kommer att gynna gräsen på bekostnad av baljväxterna. Här gäller det att skaffa sig erfarenheter som stämmer på den egna jorden, det gäller att gynna gräsen utan att slå ut baljväxterna. Tabell 2 är en vägledning för detta.

Glöm inte bort stallgödseln

Har vallarna fått stallgödsel måste kvävegivorna justeras för kväveinnehållet i stallgödseln. Den långsiktiga kväveeffekten av normal stallgödseltillförsel är beaktad i tabell 1.

Räkna själv

Ett sätt att få en vägledning om hur mycket kväve vallen behöver är att beräkna hur mycket kväve som förs bort i ”grässkörden”. Vallbaljväxterna klarar sin kväveförsörjning själva. För att få fram hur mycket kväve som bortförs i grässkörden behöver man veta;

• Förväntad vallavkastning
• Andel baljväxter i vallen
• Förväntad råproteinhalt i vallgräset (Räknas om till andel kväve i vallgräset – råprotein innehåller 16 % kväve).

Nedanstående två exempel illustrerar detta.

Kommentar

Detta är grova kalkyler men det ger en vägledning om hur mycket kväve som behöver tillföras totalt och till varje delskörd. Erfarenheten har visat att det är bättre att lägga en större andel av kvävet som tidig vårgiva. Blir det en torrsommar kan det vara aktuellt att sänka kvävegivan till tredjeskörden eftersom det då finns outnyttjat kväve kvar i marken. Mängden tillgängligt kväve i jorden varierar, men i kalkylerna förutsätts normala förhållanden med måttlig djurtäthet. Vid hög djurtäthet eller vid odling på jord med hög mullhalt bör kvävegivorna minskas.

Gör egna kalkyler

Studera förra årets resultat! Vet man vallens avkastning i kg torrsubstans per hektar och har analyserat vallfodret kan det vara intressant att fundera med utgångspunkt från exemplen ovan. Är råproteinhalten för hög (jämfört med den egna målsättningen) har man antingen ha gett för mycket kväve till vallen alternativt haft högre andel baljväxter än planerat. Vet man att andelen baljväxter är högre än önskat i en blandvall kan det vara aktuellt att öka kvävegivan för att stärka gräsens konkurrenskraft och därmed sänka råproteinhalten i den skördade blandvallen.