Din stallgödsel är värdefull - använd Greppa Näringens Gödselkalkyl

SAMMANFATTANDE RÅD

• Värdera din stallgödsel i Gödselkalkylen
• Ta egna analyser på stallgödseln för att se det verkliga innehållet av näring
• Minska ammoniakförlusterna genom snabb nedbrukning
• Minska markpackningen genom att sprida gödseln på torr jord
• Undvik höstspridning av flytgödsel eller sprid till höstraps eller på vall
• Undvik överoptimala givor för att minska mängden tillgängligt kväve efter skörd som kan utlakas under höst och vinter
• Markens bördighet och mineralisering av kväve ökar vid tillförsel av stallgödsel
• Se över kostnader för transport och spridning av gödsel genom att ta in priser från flera entreprenörer

Gödselkalkylen

I Gödselkalkylen på Greppa Näringens webbplats beräknas växtnäringsvärdet på stallgödseln utifrån aktuella priser på näring. Det förifyllda värdet är hämtat från Rekommendationer för gödsling och kalkning. Du kan läsa mer om priserna direkt i Gödselkalkylen.

I ekologisk odling har stallgödseln troligen ett högre värde men det varierar också beroende på vilka produkter som finns tillgängliga.

Tänk på att marknadsvärdet ofta skiljer sig från värderingen och den kan ses som en utgångspunkt i diskussionerna. I Gödselkalkylen kan du göra en gårdsspecifik kalkyl med anpassningar efter:

• stallgödselslag
• näringsinnehåll som du kan justera efter en egen gödselanalys
• aktuella kostnader för kväve, fosfor och kalium
• avstånd och kostnad för transport
• jordart
• vilka grödor du sprider i
• tidpunkt och teknik vid spridning

Det finns förifyllda värden inlagda i kalkylen och genom att ändra spridningstidpunkt, nedbrukningstid och spridningsteknik (bredspridning, bandspridning eller nedmyllning) kan du se förändringen i växtnäringseffekt. Även kostnaden för markpackningen ändras genom de förändringar du gör i spridarens lastkapacitet, arbetsbredd, antal axlar och lufttryck i däcken. Du kan räkna på alternativ med matarslang som ofta har en betydligt lägre vikt jämfört med en gödseltunna. Programmet ger avslutningsvis en rapport där olika spridningstidpunkter rangordnas efter det med högst lönsamhet. I rapporten kan du också se en miljömässig värdering i ett miljöindex utifrån alternativens direkta risk för kväveutlakning till vatten och ammoniakavgång till luft och indirekta kväveförluster i form av lustgas.

Faktorer som påverkar kvävevärdet

Ammoniakavgång

Spridningstekniken är avgörande och lägst ammoniakavgång uppnås vid snabb nedbrukning eller vid spridning med myllningsaggregat. Vid spridning i växande gröda minskar släpslangsteknik förlusterna med ca 25 procent och nedmyllningsaggregat minskar förlusterna med ca 50 procent jämfört med bredspridning på bar mark. Vid spridning i växande gröda är även låg temperatur och fuktig väderlek viktiga faktorer för att få en så låg ammoniakavgång som möjligt.

Kväveutlakning och kvävgasavgång

Om spridningen sker på hösten eller våren är avgörande för utlakningen och förlusterna av kvävgas och lustgas, speciellt för flytgödsel och urin som innehåller mycket lättillgängligt kväve. Vid höstspridning till höstsäd kan upp till 50 procent av det lättillgängliga kvävet förloras. Höstoljeväxter och vall som tar upp och utnyttjar kvävet på hösten, ger oftast en mindre förlust. Vid spridning på våren får du ett bra utnyttjande av det lättillgängliga kvävet. Tyvärr kan du även om du sprider på våren få en ökad utlakning under hösten eftersom det finns mer organiskt kväve kvar i marken som kan mineraliseras under hösten. Använd därför gärna fånggröda efter spridning av stallgödsel, oavsett spridningstidpunkt.

Kväveefterverkan

Vid spridning av stallgödsel ökar på sikt mullhalten och inlagringen av kväve i marken. Effekten ökar med gödselns innehåll av torrsubstans så fastgödsel och djupströgödsel har ett högre värde på långsiktig kväveeffekt. Effekten motsvarar ca 10 kg kväve per ton ts tillförd gödsel om man tillför gödseln under lång tid.

Året efter spridning frigörs ca 15 procent av det inlagrade kvävet. Det fortsätter sedan att frigöras i allt mindre poster under många år framåt. Eftersom urin och flytgödsel innehåller betydligt mindre mängder torrsubstans frigörs också betydligt mindre mängder kväve efter dessa gödselslag. Djupströbädd från slaktkycklingar ger en stor kväveefterverkan eftersom det har en hög ts-halt och högt innehåll av näring. Det kväve som fortfarande är kvar efter mer än 30 år har marginell ekonomisk betydelse.

Fosfor och kalium

Värdet beräknas utifrån pris, innehåll och effekt. Du kan ändra effekten av fosfor och kalium beroende på hur mycket som kommer grödan till godo. Läs mer om behov av fosfor och kalium i Rekommendationer för gödsling och kalkning.

Ökad bördighet

Förutom det direkta näringsinnehållet bidrar stallgödseln också till ökad bördighet. I Gödselkalkylen räknar vi med ett strukturförbättrande värde och innehåll av mikronäring på cirka 15 kr per ton för de fasta stallgödselslagen, 7 kr per ton för flytgödsel och 2 kr per ton för urin, varav förbättrad markstruktur står för största delenhuvudparten. Värdet är en grov uppskattning och behöver justeras.

Transport- och spridningskostnader

Transportkostnader och spridningskostnader är en förhandlingsfråga med din maskinstation och varierar mycket i landet beroende på den lokala marknaden. Om du kör själv beror det förstås mycket på vilket pris du sätter på din egen tid. I Gödselkalkylen beräknas schablonerna för spridningskostnader och transportkostnader beroende på kapacitet på spridaren och avstånd till fält. Transport med lastbil kan löna sig om gödseln ska transporteras redan vid kortare sträckor.