Så använder du hästgödsel i växtodlingen

SAMMANFATTANDE RÅD

• Förutom fosfor, kalium och mikronäringsämnen innehåller hästgödsel organiskt material som bidrar till att förbättra markens struktur, bördighet och vattenhållande förmåga.
• Om gödseln komposteras minskar volymen samtidigt som koncentrationen av fosfor och kalium ökar och kvävet blir mer lättillgängligt.
• Väl komposterad gödsel kan spridas på våren före vårsådd eller på hösten före sådd av till exempel höstraps. Den kan också spridas på vall.
• Hästgödsel sprids lämpligen i givor om 15–25 ton per hektar. Det är i första hand fosforinnehållet som styr.
• Hästgödsel har en hög kol-/kvävekvot och kan inledningsvis binda växttillgängligt kväve från markens förråd när den bryts ned i marken.
• För att täcka kvävebehovet hos grödorna behöver du komplettera med mineralgödsel eller mer kväverika organiska gödselmedel.

Hästar har stark koppling till jordbruket

2016 fanns det enligt Statistiska centralbyråns senaste inventering 355 500 hästar i Sverige. Hästarna används främst för sport, avel och rekreation, men kopplingen till jordbruket är fortfarande stark genom att de betar och äter skördat grovfoder och kraftfoder.

Hästarna i Sverige producerar ungefär 2,7 miljoner ton gödsel per år. Det motsvarar drygt 10 procent av den totala gödselmängden från alla husdjur. Gödseln innehåller bland annat kväve och fosfor som båda är viktiga växtnäringsämnen. Fosfor är en ändlig resurs som bryts i gruvor. Genom att återföra gödseln till åkermark bidrar du till ett hållbart kretslopp samtidigt som du drar nytta av växtnäring och mullbildande ämnen.

Vad innehåller gödseln?

Gödselns växtnäringsinnehåll och egenskaper kan variera beroende på foderstat, val av strömedel och hur den hanteras. En vuxen häst som inte ökar i vikt utsöndrar lika mycket växtnäring med träck och urin som den får i sig med fodret. Värdena i tabell 1 är beräknade utifrån de foderstater som ligger till grund för schablonvärdena i till exempel Beräkningsverktyget Vera Öppnas i nytt fönster. och Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om miljöhänsyn i Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
jordbruket vad avser växtnäring (SJVFS 2004:62) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Miljöhänsyn och regler

Som lantbrukare är du ansvarig för att verksamheten inte skadar miljön eller stör omgivningen. Varje verksamhetsutövare är skyldig att ta reda på vilka lagar och regler som gäller och planera och kontrollera verksamheten så att olägenheter för människors hälsa och miljön undviks.

Förordningen om miljöhänsyn i jordbruket (SFS 1998:915) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring (SJVFS 2004:62) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och Statens jordbruksverks föreskrifter om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket (SJVFS 2020:2) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. innehåller detaljerade regler för lagring och spridning av gödsel i jordbruksföretag.

Läs mer om regler för lagring av hästgödsel i Praktiskt råd nr 30 Så hanterar du hästgödseln rätt Öppnas i nytt fönster.. Reglerna för spridning omfattar bland annat regler för hur mycket kväve och fosfor man får tillföra vid spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel, begränsningar i när och hur gödsel får spridas, krav på skyddsavstånd vid gödselspridning intill sjöar och vattendrag i känsliga områden och förbud mot spridning av gödsel på naturbetesmarker. Gödsel får heller inte spridas så att den hamnar utanför åkern.

Vissa regler gäller i hela landet medan andra varierar beroende på om gården ligger i eller utanför känsligt område. I Skåne, Halland och Blekinge finns också särskilda regler för att minska ammoniakavgången. Mer information om reglerna och vilka områden som betraktas som känsliga hittar du på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats..

Kommunen kan också ställa mer långtgående krav inom till exempel detaljplanelagt område och vattenskyddsområde.

Lagring

Kompostera gödseln

Kompostering innebär att syrekrävande (aeroba) mikroorganismer bryter ner organiskt material. Under processen bildas värme, koldioxid, ammoniak och vatten. Temperaturen kan i gynnsamma fall stiga upp mot 60–70 °C (gödseln ”brinner”), vilket gör att många ogräsfrön och sjukdomsalstrande mikroorganismer dör. Samtidigt kan gödselns vikt och volym minska med 30–50 procent. Gödseln blir billigare att transportera och sprida och koncentrationen av fosfor, kalium och mikronäringsämnen ökar. Nackdelen är att man förlorar en del kväve i form av ammoniak, men kväveförlusterna från hästgödsel är förhållandevis små. Med halm som strö kan de uppgå till 10–11 procent, för blandgödsel 6–8 procent och med spån ca 3 procent. Med torv som strö blir förlusterna mycket små, endast 0,2 procent.

Spridning

Det gäller att välja spridningsteknik, tidpunkt och giva så att växtnäringen utnyttjas på bästa sätt samtidigt som risken för kväve- och fosforförluster minimeras. Växtnäringen ska finnas tillgänglig i rätt mängd när växterna behöver den. För att kunna sprida rätt mängd är det viktigt att veta hur mycket kväve, fosfor och kalium gödseln innehåller och att det går att ställa in spridaren så att givan blir den avsedda. Det är också viktigt att spridningen är någorlunda jämn, både längs kördraget och i sidled.

Olika spridartyper

För hästgödsel passar fastgödselspridare med bottenmatta bäst. På de flesta moderna spridare är bottenmattan hydrauliskt driven. Det gör att man kan variera mattans hastighet under körning och få en jämnare utmatning. En del spridare är utrustade med reglersystem som sköter det automatiskt. Vissa kan anpassa givan efter behov på olika delar av fältet med hjälp av GPS och styrfiler som skapas utifrån satellitbilder eller markens fosforinnehåll enligt markkartan.

De enklaste spridaraggregaten har en eller två liggande valsar som både sönderdelar och sprider gödseln. Stående valsar ger en något större arbetsbredd, ca 4–6 m. På senare år har så kallade tvåstegsspridare som sönderdelar och sprider gödseln i två steg blivit allt vanligare.

Giva och spridningstidpunkt

Hästgödsel sprids lämpligen i givor om 15–25 ton per hektar. Det är i första hand fosforinnehållet som styr. Växtnäringsinnehållet kan variera, men med en giva på ca 15 ton hästgödsel per hektar tillförs normalt ungefär 22 kg fosfor. Det motsvarar ungefär vad som förs bort med en spannmålsskörd på 7 ton och är också den maximala mängden fosfor man får tillföra per hektar och år via stallgödsel och andra organiska gödselmedel i genomsnitt på hela spridningsarealen under en femårsperiod. Du får tillföra mer på ett enskilt fält ett visst år, men se till att fördela gödseln över spridningsarealen så att du inte sprider på samma fält varje år.

Väl komposterad gödsel kan spridas på våren före vårsådd eller på hösten före sådd av till exempel höstraps. Gödseln kan också spridas på vall, men då måste den finfördelas väl. Gödsel som kommer med in vid ensilageskörden kan annars ge problem med foderhygienen. Om vallen skördas som hö är riskerna mindre.

Färsk hästgödsel som innehåller mycket strö kan du antingen kompostera eller plöja ner på hösten i områden där det är tillåtet. I känsliga områden är möjligheterna till höstspridning begränsade, men fasta gödselslag (utom fjäderfägödsel) får i de flesta fall spridas under oktober månad. Under perioden 1 november–28 februari är det inte tillåtet att sprida någon gödsel alls i dessa områden. Utanför känsliga områden är det tillåtet, men bara om gödseln brukas ned samma dag.

Observera att spridning av gödsel på naturbetesmark är förbjuden enligt SJVFS 2020:2. Syftet är att skydda den biologiska mångfalden. Det är inte heller tillåtet att sprida gödsel så att den hamnar utanför åkern. Mer information om vilka regler som gäller i olika delar av landet finns på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats..

Hästgödsel i växtodlingen

Hästgödsel innehåller ganska lite lättillgängligt kväve men en hel del organiskt material som hjälper till att förbättra markens struktur, bördighet och vattenhållande förmåga. Gödseln tillför dessutom värdefull fosfor, kalium, svavel och mikronäringsämnen.

Räkna inte med att hästgödseln ger något stort tillskott av kväve under den säsong spridningen sker, men vid regelbundet återkommande spridning kommer markens kvävelevererande förmåga att öka. På sikt kan markens årliga kväveleverans till grödan öka med 15–20 kg per hektar om man sprider 20 ton hästgödsel per hektar vart tredje år.

Gödseln från två sport- eller fritidshästar räcker till att försörja ett hektar höstvete med fosfor om marken håller P-AL-klass III och skördenivån är 6 ton per hektar. Slåttervall behöver mindre fosfor – här räcker gödseln från två hästar till närmare två hektar. Om all hästgödsel i landet spreds på åkermark och man tillförde 22 kg fosfor per hektar skulle hästgödseln räcka till mer än 145 000 hektar. Hästgödsel innehåller också en hel del kalium, något som framför allt vall på lättare jordar har stort behov av. För att täcka kvävebehovet hos grödorna behöver du komplettera med mineralgödsel eller mer kväverika organiska gödselmedel. Läs mer om det i Jordbruksverkets Rekommendationer för gödsling och kalkning som uppdateras en gång per år. Senaste upplagan hittar du i Jordbruksverkets webbutik Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

När gödsel med hög kol-/kvävekvot bryts ned i marken kan den inledningsvis binda växttillgängligt kväve från markens förråd och därmed till och med försämra grödans tillväxt. På fält där strörik gödsel har spridits blir grödan ibland ljusare och ser sämre ut. Många tror att det beror på att spån är giftigt för växterna, men så är det inte! Det beror på att det uppstår kvävebrist i marken när spånet eller halmen bryts ned. Läs mer om kväveeffekten av gödselmedel med olika kol-/kvävekvot i skriften Att sprida organiska gödselmedel (Jordbruksinformation 2 - 2021) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Finns det risker med att ta emot hästgödsel?

Oro för att få in flyghavre, renkavle, losta, hönshirs och andra besvärliga ogräs kan göra en del lantbrukare tveksamma till att ta emot hästgödsel. Uppvärmningen som sker vid en lyckad kompostering gör dock att många ogräsfrön skadas eller dör. De flesta ogräsfrön mister groningsförmågan vid 60 °C. Se därför om möjligt till att gödseln är väl komposterad innan den sprids.

Problem med att rester av ogräsmedel som innehåller pyralider har skadat odlingar av trädgårdsgrödor har diskuterats i media. Rester av de aktiva ämnena har förekommit i halm, jord och organiska gödselmedel som använts i trädgårdar eller växthus, bland annat hästgödsel.

Det är förbjudet att föra bort halm eller gödsel (ej flytgödsel) från gården efter grödor behandlade med aminopyralid. Rekommendationerna för hur halm och gödsel bör hanteras är mer omfattande och handlar om att minimera riskerna för skador på grödor eller kulturer med tvåhjärtbladiga växter. Baljväxter och trädgårdsgrödor är särskilt känsliga. Läs mer om det i ogräsbrev nr 9 – 2021 Hantera halm från spannmål behandlad med aminopyralid och klopyralid rätt Pdf, 361.4 kB, öppnas i nytt fönster..

Avmaskningsmedel kan påverka mark- och vattenlevande organismer. Preparatrester kan påvisas i djurens avföring 2–4 veckor efter behandling. De påverkar insekter som lever i gödseln negativt och är också giftiga för många vattenlevande organismer. Substanserna binds i jorden, bryts ner av solljus och tas inte upp av växter. När gödseln sprids på åkermark är det oftast inget problem då det finns det gott om tid för att bryta ned preparatrester.

Räkna på gödselns värde med gödselkalkylen

Växtnäring och mullämnen har ett värde, men det kostar också att lagra, transportera och sprida gödseln. Spridning en kan också orsaka markpackning som kan ge lägre skörd.

Vill du skriva ut?