Nollruta i höstvetefält

Bild 1. Fält E4, utanför Klockrike, förfrukt höstvete. Kväveupptaget i nollrutan var 32 kg och i fältet 54 kg, vilket ger en tydlig skillnad. Foto: Ellen Johansson

Kväveupptaget ökar sakta

Den senaste veckans lite ostadigare väder gör gott för grödorna. Kväveupptaget ökar sakta och nu syns de flesta nollrutor tydligt.

Kväveupptaget har den senaste veckan ökat med 6 kg i nollrutorna respektive 13 kg per hektar i fälten i Östergötland, se diagram 1. Höstvetet har nu nått stråskjutningen, DC 30, i alla fält utom två som var kvar i bestockningsstadiet, DC 23. Kväveupptaget var i medeltal 28 kg/ha i nollrutorna och 41 kg/ha i de gödslade fälten.

  • Diagram
  • Tabell

Diagram 1. Kväveupptag i Östergötland den 7 maj. Höstvetet var då i DC 30 förutom två fält som var kvar i DC 23.

Nollruta i höstvete

Bild 2. Fält E2, utanför Klockrike, förfrukt höstrapsvete. Kväveupptaget var 36 kg/ha i nollrutan och 62 kg/ha i fältet, en ökning med 9 respektive 20 kg per hektar. Foto: Ellen Johansson

Nollruta i höstvete

Bild 3. Fält E5, utanför Mjölby, förfrukt potatis. Kväveupptaget var 14 kg i nollrutan och 23 kg/ha i fältet vilket var oförändrat respektive en ökning på 10 kg senaste veckan. Foto: Ellen Johansson

Resultat från en gård i Södermanland och oförändrat upptag i Örebro län

I Södermanland och Örebro län hade höstvetet nått stråskjutningsfasen på alla fält, DC 30, vid mätningen den 11 maj.

Kväveupptaget i Södermanland var i medeltal 10 kg/ha i nollrutorna och 21 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 2. Förra veckan gjordes ingen mätning och i sammanställningen återstår endast två nollrutor på en gård i resultaten.

I Örebro län var kväveupptaget i medeltal 19 kg/ha i nollrutorna och 33 kg/ha i de gödslade fälten. Detta är ingen skillnad jämfört med föregående mätning. Där har det varit frostnätter och inte kommit någon nederbörd.

  • Diagram
  • Tabell

Diagram 2. Kväveupptag i Södermanland och Örebro län den 11 maj. Höstvetet var då i DC 30.

Nollruta i höstvete

Bild 4. Fält D2 utanför Eskilstuna. Kväveupptaget var 8 kg/ha i nollrutan och 17 kg/ha i fältet vid mättillfället 2026-05-11. Foto: Henrik Forsberg

Nollruta i höstvete

Bild 5. Fält T2 utanför Örebro med ärter som förfrukt. Kväveupptaget var 16 kg i nollrutan och 31 kg i fältet vid mättillfället 2026-05-11. Foto: Sally Bondesson

Kommande vecka

Nederbörden som faller nu och närmaste tiden ökar kväveupptaget och kommer göra gott för grödorna. Ofta ser vi en ökning av upptaget i nollrutorna när marktemperaturen är över 10 grader C. I början av maj var den det men sedan har den sjunkit under 10-gradersstrecket igen. Det gäller mätstationen Fornåsa i Östergötland i Lantmet. Marktemperaturen mäts på ett fåtal platser. Väderdata hittar du på SLU-s webbplats Länk till annan webbplats..

Växtnäringsförsök i området

I Östergötland finns också ett försök i serie L3-2321 Kvävegödsling till höstvete utanför Klockrike.

Även i Örebro län finns ett försök i serie L3-2321 Kvävegödsling till höstvete.

Beskrivning av mätningarna och kvävesensorerna

Vi mäter i år kväveupptag i ogödslade nollrutor och gödslade höstvetefält i Östergötlands, Södermanlands och Örebro län. På det sättet kan vi följa markens kväveleverans och hur mycket av det tillförda kvävet grödan hittills har tagit upp.

Detta är ett samarbete med Yara som lånar ut handburna kvävesensorer. I Östergötland och Örebro län mäter vi med en aktiv handsensor som fungerar på samma sätt som den traktorburna kvävesensorn. I Södermanland görs mätningarna med den äldre varianten av handburen sensor.

Beskrivning av fälten

Lantbrukarna lägger ut nollrutorna i samband med årets första gödsling. Nollrutefälten är höstvetefält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata och uppgifter om gödsling för fälten i området visas i tabell 1. Tabellen uppdateras efter hand som vi får in nya uppgifter från lantbrukarna.

Tabell 1. Fältnummer, plats, sort, jordart, förfrukt och kvävegödsling för höstvetefälten där vi mäter kväveupptag i region öst. I kolumnen Jordart betyder förkortningarna följande: mr=mullrik, mmh=måttligt mullhaltig, nmh=något mullhaltig, l=lerig, Sa=sand, LL=lättlera, ML=mellanlera och SL=styv lera.

Fält

Plats

Sort

Förfrukt

Jordart

Kvävegödsling höst, kg N/ha

Kvävegödsling vår totalt, kg N/ha

Stallgödsel i växtföljden

E1

Vårdsberg

Chevignon

höstvete

mmh SL

 10

70

Slam ca 10 ton/ha vart 7:e år

E3

Helleberga

Kask

höstraps

mmh ML



 

E4

Helleberga

Kask

höstraps

mmh ML



 

E5

Högby

 Etana

potatis

Mo/Sand

 

 

 

E7

Broby


ärter

morän LL

 


Hönsgödsel, 10 ton/ha vart 4:e år

E8

Broby


raps

morän LL

 


Hönsgödsel, 10 ton/ha vart 4:e år

E9

Åsmestad

Marstrand

höstraps

SL

 

89

Kycklinggödsel, 6-7 ton/ha vart 5:e-6:e år

E10

Åsmestad

Kask

korn

SL

20

89

Kycklinggödsel, 6-7 ton/ha vart 5:e-6:e år

D1

St Lövhulta

Linus

höstraps

SL

7

126

Kycklinggödsel, 4 ton/ha vart 6:e år

D2

St Lövhulta

Kask

höstvete

SL

13

126

Kycklinggödsel, 4 ton/ha vart 6:e år

T1

Hidinge


oljelin

  


Grisflytgödsel

T2

Hidinge


ärter

  


Grisflytgödsel

T3

Nybble

 Etana

vitklöver

ML

 


Nej

T4

Nybble

 Etana

höstvete

ML

 


Nej


Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev