Anpassa gödslingsstrategin efter årets förutsättningar
Planera för att dela kvävegivan så att du kan anpassa gödslingen utifrån höstgrödornas utveckling och markens kväveleverans under säsongen. Det ökar möjligheten att uppnå hög kväveeffektivitet och minskar dessutom risken för liggsäd och kväveförluster.
Planera för flera kvävegivor
Välj en gödslingsstrategi som gör det möjligt att anpassa kvävegivan efter årets förutsättningar och passar inriktningen och kvalitetskraven i din odling. Det är alltid en fördel att planera för flera kvävegivor så att du kan anpassa gödslingen till grödans utveckling och markens kväveleverans under säsongen. Det ökar möjligheten att uppnå hög kväveeffektivitet och minskar dessutom risken för liggsäd och kväveförluster.
Kvävet på våren bör läggas så att en tillräckligt stor del är tillgänglig inför stråskjutningen, men inte onödigt tidigt. Om det inte finns tillräckligt med kväve för plantan inför stråskjutningen kan antalet skott reduceras. Grödan kan dock till viss del kompensera färre skott med fler och större kärnor.
Tänk också på att anpassa gödslingen beroende på vilken sort du har. Tidiga sorter har genetiskt en tidigare utveckling och tillväxt och behöver därför tillgång till kväve något tidigare än medelsena och sena sorter.
I skriften Rekommendationer för gödsling och kalkning Länk till annan webbplats. kan du läsa mer om givor och gödslingsstrategier.
Tidig giva kompenserar oftast inte hela skördebortfallet
I ett bra höstvetebestånd finns det normalt sett inget behov av tidig kvävegödsling på våren för att gynna bestockningen. En tidig gödsling kan öka bestockningen i sent sått höstvete, men en tidig giva kompenserar oftast inte hela skördebortfallet i ett svagt bestånd som haft en dålig etablering eller delvis utvintrat. Det finns snarare en risk att kvävet försvinner innan grödan hinner ta upp det.
I försommartorra områden kan det vara en bra idé att lägga en lite större del av totala uppskattade behovet i god tid så att kvävet säkert hinner bli tillgängligt inför stråskjutningen.
Höstkorn och höstråg stråskjuter tidigt
Eftersom både höstråg och höstkorn stråskjuter tidigt bör dessa grödor gödslas med kväve tidigare än höstvete. Dela upp kvävegivan även till dessa grödor för att undvika liggsäd.
Följ grödans utveckling och markens kväveleverans
Anpassa kvävegivan efter markens kväveleverens, årsmån och förväntad skördenivå. Variationerna mellan olika gårdar och fält är ofta stora beroende på jordart, odlingshistorik, tidigare stallgödseltillförsel med mera. För att få bättre koll på dina egna fält kan du lägga ut nollrutor (ogödslade rutor) i dina grödor. Flera rådgivare erbjuder tjänsten att mäta grödans kväveupptag med handburen sensor och räkna på kvävebehovet.
Även om du inte har tillgång till en handburen N-sensor kan du ha nytta av en eller flera egna nollrutor. Du kan bedöma skillnaden i grödans färg, täthet och höjd i nollrutan jämfört med hur det ser ut i fältet runt omkring och på så sätt få ett grepp om hur mycket kväve marken levererar. Det bidrar till beslutsunderlaget när du ska bedöma nivån på eventuella kompletteringsgivor.

En nollruta anlägger du med hjälp av en presenning och något som håller fast den i hörnen, t.ex. käppar eller tältpinnar. Foto: Katarina Börling
Greppa Näringen mäter nollrutor
Att ha egna nollrutor ger den bästa bilden av situationen på just dina fält. Du kan även få en god uppfattning om årsmånen och hur den påverkar mineralisering och kväveupptag under 2025 genom att följa våra mätningar.
Greppa Näringen kommer, liksom de senaste åren, att mäta kväveupptag i höstvete. Mätningarna gör vi på gårdar där intresserade lantbrukare har lämnat ogödslade rutor. Mätningarna görs i samarbete med Yara som lånar ut handburna kvävesensorer till oss i Greppa Näringen.
Vi startar mätningarna under april när höstvetet börjar växa och mäter normalt en gång i veckan fram till vetets axgång. Resultaten redovisar vi i våra Säsongsnytt här på webbplatsen.
Tänk på inomfältsvariationen
Vid ojämna bestånd eller där markförutsättningarna skiftar inom fältet är det ofta en god idé att anpassa kvävegivan utifrån fältvariationerna. Verktyg du kan använda är till exempel kvävesensor, CropSat eller Atfarm.
Kom ihåg svavel!
Var noga med att tillföra svavel i samband med kvävegödslingen. Räkna med att du behöver tillföra 1 kg svavel för vart tionde kg kväve till stråsäd.
Nya gödslingsrekommendationer i höstråg
Resultat från de senaste årens kväveförsök i höstråg har lett fram till sänkta kväverekommendationer för råg, se tabell 1. Som alltid ska du se rekommendationerna som riktvärden vid planeringen och anpassa den totala kvävegivan efter årsmån, plats och förväntad skördenivå.
Du bör dela kvävegivan för att minska risken för liggsäd och kan lättare anpassa gödslingen efter skördepotential och markens leverans av kväve. Var försiktig med tidig kvävegiva till ett frodigt bestånd för att minska risken för liggsäd. Lägg huvudgivan i tid inför stråskjutningen och komplettera med ytterligare kväve om det finns behov.
Skörd, ton/ha | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 |
---|---|---|---|---|---|---|---|
Rekommenderad giva, kg N/ha | 70 | 80 | 90 | 100 | 110 | 120 | 130 |