Fånggröda stoppar inte stort kväveläckage från majs
I åtta danska majsförsök läckte det mellan 39 och 260 kg kväve per hektar utan fånggröda. Trots att fyra olika fånggrödor provades minskade utlakningen inte alls eller endast lite med fånggrödan. Andra metoder behövs som att minska kvävegödslingen eller att dela givorna.
Majsodlingen ökar i Sverige beroende på att växtförädlingen har gett nya sorter och det varmare klimatet ger möjlighet till odling längre norrut. Att maskinkedjan och kunskapen runt majsodlingen utvecklats är också förklaringar. Det mesta av majsen används som ensilage till mjölkkor och är ett bra foder. Men nackdelen är att det kan utlakas mycket kväve från majs. Det finns risk för mer nitratkväve i grundvattnet om vall ersätts av majs eftersom det läcker betydligt mer kväve från majs än vall.
I Sverige har majsodlingen ökat till cirka 40 000 hektar medan den är cirka 180 000 hektar i Danmark. I Danmark odlas majs ofta på lätta jordar på mjölkgårdar. Där visar 55 studier att den genomsnittliga kväveutlakningen från majs utan efterföljande fånggröda är 104 kg per hektar. Det kan jämföras med en sammanställning av 37 studier för vårsäd där utlakningen var 64 kg per hektar och 61 kg per hektar för höstsäd.
Fyra fånggrödor på åtta platser
I en ny studie gjorde forskare åtta fältförsök med majssorten Patrick på Jylland. Försöksrutorna var 45 m2 stora. Majsen såddes i april eller maj och skördades i oktober medan fånggrödan såddes första halvan av juni. Forskarna sådde engelskt rajgräs, cikoria, ängskavle och rörsvingel var för sig. Alla rutorna fick flytgödsel och kompletterande mineralgödsel upp till den lagliga kvävenivån i Danmark. Den nivån var för de olika försöken mellan 94 och 222 kg kväve räknat som både kväve i mineralgödsel och ammoniumkväve i flytgödseln. En mängd kväveprover togs på jorden och grödan men också på markvattnet med keramiska sugkoppar. Med hjälp av analyser av koncentrationen av kväve i markvattnet beräknades utlakningen.
Lågt kväveupptag av fånggrödorna
Ingen av fånggrödorna påverkade skörden av majs negativt förutom två av rutorna med ängskavle där skörden sjönk 7 procent. Kväveupptaget i fånggrödorna mättes en gång på hösten och en gång på våren och var relativt lågt vid båda tillfällena. I provtagningen i november hade fånggrödan tagit upp i medeltal 7 kg kväve per hektar och i mars 14 kg. Kväveutlakningen för majs utan fånggröda var stor och varierade från 39 till 260 kg kväve per hektar med ett medeltal på 111 kg. Fånggrödans funktion är att minska kväveutlakningen. Men en statistisk säkerställd minskning uppmättes bara för en av arterna i ett av de åtta försöken och det var med cikoria.
Forskarna avslutar med att fånggröda som sås i majs 5 till 8 veckor efter sådden av majs har ingen eller liten effekt på kväveutlakningen. Fånggröda kan behöva sås tidigare för att hinna utvecklas mer och ta upp mer kväve men det kan minska skörden av majs. Ett alternativ kan vara att minska planttätheten av majs för att ge fånggrödan mera ljus. Det kan också vara aktuellt att minska den totala kvävegödslingen till majs eller att dela givorna och att minska givan före sådd. En delförklaring till den höga utlakningen är att det läcker en del redan under växtsäsongen.
Källa: Larsen, S.U., Thomsen, I.K., Thers, H. et al. Nitrate leaching from silage maize is more related to biomass N concentration at harvest time than inclusion of undersown cover crops. Nutr Cycl Agroecosyst 131, 307–328 (2025).
Läs hela artikeln (link.springer.com) Länk till annan webbplats.
Text: Markus Hoffmann
