Högre miljöpåverkan med foder från gröna bioraffinaderier i mjölkproduktionen
Att integrera gröna bioraffinaderier i mjölkproduktionen minskade inte miljöpåverkan, åtminstone inte under de förhållanden som modellerades i en studie av forskare från Nibio (Norwegian Institute of Bioeconomy Research) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Bioraffinaderier framhålls som lovande lösningar för att förvandla olika typer av biomassa till värdefulla produkter som energi, foder och bränsle. I en typ av bioraffinaderier, så kallade gröna bioraffinaderier, produceras foderprodukter av biomassa som gräs och baljväxter, vilket kan minska beroendet av importerat foder. I processen bildas ofta flera produkter, bland annat en fiberrik massa som kan användas som foder till idisslare och som står i fokus för den här studien.
Jämförde tre system
I studien jämfördes tre olika produktionssystem med hjälp av livscykelanalys: ett konventionellt mjölkproduktionssystem och två mjölkgårdar som var integrerade med gröna bioraffinaderier där den fiberrika massan från bioraffinaderiet ersatte grovfoder i nötkreaturens foderstat. Den konventionella gården utgick från en typisk mjölkgård i mellersta Norge där korna utfodrades med ensilage av gräs och klöver samt inköpt kraftfoder. De båda systemen som var integrerade med bioraffinaderier skiljde sig åt när det gäller hur mycket mark som användes för grovfoderproduktion, där det ena hade en begränsad areal att tillgå där hela vallskörden processas i ett bioraffinaderi. För att bibehålla mjölkproduktionen innehåller foderstaten en högre andel inköpt kraftfoder. Den andra gården som var integrerad med bioraffinaderi hade tillgång till en utökad areal för grovfoderproduktion där korna får fri tillgång till massan.
Foder från bioraffinaderi gav högre miljöpåverkan
Båda systemen som integrerades med bioraffinaderi visade en högre miljöpåverkan per kilo mjölk än det konventionella systemet. Det berodde på att det krävdes en ökad mängd kraftfoder eller utökad areal för att producera grovfoder för att bibehålla mjölkproduktionen på samma nivå. Det antogs att massan hade lägre fodervärde än vanligt ensilage från hela plantan, bland annat på grund av det höga fiberinnehållet. Miljöpåverkan när det gällde global uppvärmning och markanvändning ökade med 7 respektive 8 procent .
Att på andra sätt ersätta sojamjöl med proteinkoncentrat från bioraffinaderier motverkade delvis den negativa miljöpåverkan, men räckte inte för att minska miljöpåverkan så att den blev lägre än för det konventionella systemet.
I ett bredare perspektiv beror miljöpåverkan av system integrerade med gröna bioraffinaderier på hur effektivt alla fraktioner från processen används, något som forskarna poängterar låg utanför den här studien. Hållbarheten för gröna bioraffinaderier beror till stor utsträckning på kontexten och behöver utvärderas på systemnivå. Forskarna betonar också att det finns osäkerheter både kring fodervärdet hos massan från bioraffinaderiet och miljöpåverkan från det ersatta sojamjölet, som båda påverkar hur stor miljöpåverkan blir.
Text: Teresia Borgman
Gröna bioraffinaderier ger foder och gödsel
I ett typiskt grönt bioraffinaderi pressas biomassa till en fiberrik massa och en näringsrik grön vätska. Vätskan kan processas vidare till ett proteinkoncentrat som passar enkelmagade djur som gris och fjäderfä och kan ersätta importerat proteinfoder som soja. Dessutom bildas en massa och en sockerrik vätska ("brun juice"). Den bruna juicen kan användas som ett ekologiskt gödselmedel eller ett substrat i biogasproduktion, medan den fiberrika massan kan användas som foder till idisslare. Massafraktionen består av 63 procent av torrsubstansen av den ursprungliga biomassa som användes i processen.
