Mer hållbart med baljväxter till mjölkkor
Baljväxter som foder till mjölkkor kan öka den miljömässiga och sociala hållbarheten i mjölkproduktionen, enligt en finsk studie av forskare från naturresursinstitutet Luke och Helsingfors universitet.
Att utfodra mjölkkor med inhemska baljväxter är mer hållbart tack vare lägre miljöpåverkan och risker för social påverkan, enligt studien. Men det är viktigt att bibehålla en god mjölkavkastning och optimera foderstaten för att undvika negativ påverkan på produktnivå, poängterar rapportförfattarna.
I studien utvärderas olika foderstater till mjölkkor med hjälp av livscykelanalyser med fokus på både miljöeffekter (klimat, övergödning och behov av mark) och risker för social påverkan (till exempel effekter på arbetare och lokalsamhälle).
Den typiska dieten för en finsk mjölkko består av cirka 55 procent gräsensilage och 45 procent koncentrat med ingredienser som egenodlad spannmål som korn och havre, biprodukter från livsmedelsindustrin och proteinfoder, typiskt rapsmjöl.
Att ersätta rapsmjöl med inhemska baljväxter
I studien jämförs olika scenarier där importerat foder, som rapsmjöl, ersätts med inhemskt producerade baljväxter. Scenarierna inkluderar två nivåer av koncentrat i foderstaten, 45 procent och 35 procent, samt kontroller som består av gräsensilage och rapsmjöl.
Scenarierna är:
- Hälften av gräsensilaget ersätts med rödklöverensilage (CL)
- Rapsmjöl ersätts med åkerböna (FB)
- En kombination där hälften av gräsensilaget ersätts med rödklöverensilage och rapsmjölet ersätts med åkerböna (CL+FB)
Baljväxter ger minskade utsläpp
Resultaten visar att miljöpåverkan och lägst utsläpp per ko uppnås med 35 procent koncentrat i scenariot med både rödklöverensilage och åkerböna. När miljöpåverkan utvärderas per kilo fett- och proteinkorrigerad mjölk, är koncentratnivån på 45 procent bättre för miljön till följd av den högre produktiviteten. När det gäller övergödning är utsläppen 13-24 procent lägre i alla scenarierna jämfört med kontrollen. Det beror på den större näringseffektiviteten i odlingen av klöver och åkerböna. På produktnivå ger koncentratnivån med 45 procent mindre övergödning och de båda scenarierna där gräsensilaget ersätts med rödklöver och kombinationen med rödklöver och åkerböna är genomgående bättre än andra scenarier.
Social påverkan
När det gäller social påverkan ger scenario 2 med 45 procent koncentrat med åkerböna samt det kombinerade scenario 3 med rödklöver och åkerböna lägre risk jämfört med både kontrollen och scenario 1 med rödklöver. Forskarna anser att det viktigaste resultatet i studien är att kontrollen som innehåller mest importerad raps från många olika länder har den högsta risken när det gäller orättvisa löner, värdigt liv för arbetare, industriell vattenförbrukning med negativa effekter för lokalsamhällen, korruption och folkhälsa. Detta medan de sociala riskerna är mindre för foderblandningar där importerad raps ersätts med åkerböna.
När både miljömässiga faktorer och sociala risker vägs samman är foderstaten med 45 procent koncentrat med åkerböna och rödklöverensilage att föredra, tätt följd av åkerböna.
Baljväxter för hållbara livsmedelssystem och hälsa
Arbetet finansierades genom projektet Leg4Life (Legumes for Sustainable Food Systems and Healthy Life) som pågick 2019-2025 med finansiering från Rådet för strategisk forskning (RSF) vid Finlands akademi. Projektet syftar till att öka odlingen av baljväxter i Finland och användningen i både foder och livsmedel.
Text: Teresia Borgman
Källa: Environmental and social life cycle assessment of milk – the effect of leguminous feed crops in dairy cow diets on sustainability Länk till annan webbplats. av Sanna Hietala, Karetta Vikki, Anu Reinikainen, Kaisa Kuoppala, Aila Vantahalo, Tuomo Kokkonen och Anna-Liisa Välimää, The International Journal of Life Cycle Assessment, 31,33 (2026)
