Svårt att nå miljömålen i arbetet med livsmedelsstrategin

Arbetet för att nå miljömålen i livsmedelsstrategin utvecklas i vissa fall i rätt riktning - men för långsamt för att något av målen ska kunna nås till år 2030. Det framgår av en rapport från Jordbruksverket.

Rapporten är en årlig redovisning av hur livsmedelskedjan utvecklats mot livsmedelsstrategins mål sedan år 2016. Den nationella livsmedelsstrategin sjösattes år 2017 och sträcker sig till och med år 2030. Det övergripande målet är en konkurrenskraftig livsmedelskedja med ökad livsmedelsproduktion samtidigt som de nationella miljömålen nås. Under 2025 uppdaterades livsmedelsstrategin till Livsmedelsstrategin 2.0 med fokus på ökad robusthet, exportfrämjande och svensk kvalitet och gastronomi.

Utmaning att öka produktionen och nå klimatmålet

Ett av rapportens kapitel belyser hur livsmedelskedjan påverkar miljö och hållbar utveckling. Ett miljömål som hänger samman med livsmedelsstrategin är "Begränsad klimatpåverkan". Eftersom livsmedelsproduktion leder till utsläpp av växthusgaser konstaterar rapportförfattarna att livsmedelsstrategins mål om att öka den svenska livsmedelsproduktionen innebär utmaningar att nå klimatmålet.

Om livsmedelsproduktionen i stället minskar i Sverige skulle det å andra sidan leda till högre utsläpp av växthusgaser och miljöpåverkan i importländer, poängterar rapportförfattarna. För att undvika det behövs ett holistiskt perspektiv på det globala livsmedelssystemet.

Små minskningar av utsläpp av växthusgaser

Klimatpåverkan med koppling till livsmedelsstrategin följs upp med tre indikatorer:

1. hushållens utsläpp av växthusgaser via livsmedelskonsumtion,
2. de territoriella utsläppen av växthusgaser, det vill säga utsläpp av växthusgaser med koppling till livsmedelsproduktion som sker inom Sveriges gränser, samt,
3. utsläpp av växthusgaser från produktion av svenska aktörer både inom och utanför Sverige.

Alla tre indikatorerna minskar sedan år 2016, men Produktion av livsmedel innebär dock att utsläppen inte kan upphöra helt. Utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning tas inte med i rapporten. För att nettoutsläppen från livsmedelskedjan skulle minska ytterligare krävs kraftigt minskade utsläpp från de olika leden i kedjan och ökade upptag via kolinlagring i jordbruksmark, enligt rapporten.

Ett annat mål är "Giftfri miljö" och för livsmedelsproduktionen handlar det mycket om växtskyddsmedel. Rapporten lyfter här fram att Sverige är ett av de länder i Europa som använder per odlingsyta och att svenskproducerade vegetabilier innehåller mycket låga resthalter av växtskyddsmedel.

Ett tredje miljömål är "Ingen övergödning". Det räcker inte heller att Sverige når sina utsläppsmål utan det krävs även insatser från andra Östersjöländer för att målet om "Påverkan på havet" ska nås. Det är också svårt att mäta de faktiska växtnäringsförlusterna från jordbruket, även om växtnäringsbalanser används för att beräkna flöden av näringsämnen till och från marken i form av gödselmedel, deposition, utsäde, kvävefixering och bortförd skörd.

Väg också in hur livsmedelskedjan påverkar miljön på global och regional nivå

Målet "Ett rikt odlingslandskap" kommer inte heller att uppnås till år 2030 med nuvarande styrmedel. Antalet nötkreatur och får minskar liksom antalet företag med nötkreatur, vilket påverkar den biologiska mångfalden i ängs- och betesmarker. Antalet företag med får har dock ökat något sedan år 2024. Andelen mark med ekologisk odling eller som är under omställning till ekologisk odling har minskat sedan föregående år samtidigt som försäljningsvolymen av ekologiska livsmedel minskar.

Rapportförfattarna lyfter även vikten av att väga in import och export av livsmedel för att förstå hur livsmedelskedjan påverkar miljön i och utanför Sverige. Det är också viktigt att titta på livsmedelskedjans miljöpåverkan på regional nivå för att kunna bedöma var åtgärder har störst effekt. En miljöindikator kan till exempel ha god miljöstatus på nationell nivå, trots att det finns regionala miljöproblem. Ett exempel är nitratkänsliga områden där risken för växtnäringsläckage är stor.

Text: Teresia Borgman

Källa: Uppföljning av livsmedelskedjans utveckling utifrån livsmedelsstrategins mål av Elice Fällström, Frida Edström, Åsa Lannhard Öberg och Jennie Bengtsson, rapport, Jordbruksverket, 2026-03-31 Länk till annan webbplats..