Svårt att bevisa skördeökning med tillförsel av biokol
I ett nytt norskt försök ökade inte skörden av potatis av att tillföra biokol. Försöket sällar sig till flera andra nordiska som kommit till liknande slutsats. Globala sammanställningar indikerar att effekten är större i tropikerna eller på jordar som är i dåligt skick.
Det finns förhoppningar kring att tillförsel av biokol till åkermark ska ha fördelar både för markhälsa och för klimatet i form av ökade skördar och som kolinlagring. Därför gör forskare fältförsök över hela jorden för att studera olika aspekter. I Norge har de med åren gjort ganska många försök och ett av de senaste är ett treårigt försök med biokol till potatis och spannmål.
Inte ökad skörd
I ett rutförsök på sandjord tillfördes 2 respektive 4 ton biokol per hektar i olika kombinationer med mineral- och flytgödsel. Biokolet som kom från skogsprodukter tillfördes år ett av tre försöksår med potatis, vårkorn och potatis. På två andra större fält spreds 4 ton biokol per hektar, också före potatis i kombination med mineral- och flytgödsel. Förenklat beskrivet uppmättes ingen säkerställd skördeskillnad med tillförsel av biokol varken i potatis eller spannmål. Skörden blev varken högre eller lägre.
Sammanställningar av andra studier
I en av de större så kallade metastudierna sammanställde forskare 1011 biokolförsök gjorda i många länder med olika förhållanden. Effekten på skördarna av att tillföra biokol varierade stort men gav i medeltal 10-15 procents ökad skörd. I Norge har det generellt varit svårt att i försök säkerställa ökad skörd. Det tros bero på att kolhalten i jorden redan är relativt hög och genom det också den vattenhållande förmågan. Dessutom finns det oftast ingen brist på fosfor, vilket är något som biokol har visat effekt på i sura jordar.
Större effekt på tropiska jordar
En annan sammanställning av 1 500 internationella biokolsförsök gjorda efter år 2016 visar en övervägande positiv bild av att sprida biokol. Goda effekter finns både på skörd, kolinlagring i jorden, markens mikroliv och minskning av kväveutlakning och lustgasavgång. Studierna visar dock betydligt större fördelar i tropiskt klimat än i tempererat klimat på grund av att jordarna är äldre, mer vittrade och surare.
Som avslutning resonerar forskarna om andra utmaningar kring att sprida biokol på åkermark. Den största utmaningen är kostnaden eftersom biokol är dyrt. De skriver att det behövs betydande ekonomiska incitament för att biokol ska vara lönsamt på kort sikt. Det kan finnas andra samhällsvinster som kolinlagring i åkermarken. I Norge har fyra län infört bidrag för att sprida biokol på 13 till 15 kronor per kg biokol med ett tak på 3 eller 4 ton per gård. Det finns också praktiska utmaningar med att sprida biokol jämnt och med att begränsa damning då den ofta är i pulverform.
Text: Markus Hoffmann
