fält

Rester av bekämpningsmedel kan få en oavsiktlig påverkan på mikrolivet i marken, som i sin tur ger en negativ påverkan på kretsloppet för fosfor och kväve. Foto: Pixabay

Bekämpningsmedel påverkar markliv och kretslopp för näring och kol

Rester av bekämpningsmedel kan få en oavsiktlig påverkan på mikrolivet i marken, som i sin tur ger en negativ påverkan på kretsloppet för fosfor och kväve. Det visar en studie baserad på fältdata i Europa, inklusive Sverige.

Studien baserades på fältdata från 373 platser runt om i Europa. Platserna omfattade både åkermark, tidigare åkermark som omvandlats till gräsmarker, extensiv gräsmark och skogsmark. Rester av 63 olika aktiva substanser upptäcktes, varav 10 inte längre användes inom EU när studien gjordes år 2018. Av dessa var majoriteten verksamma i svampmedel (54 procent) följt av ogräsmedel (34,9 procent) och insektsmedel (11,1 procent). Mest rester fanns i åkermark, följt av gräsmark och skogsmark.

Samband med kretslopp för kol, kväve och fosfor

Bland annat undersöktes kopplingen mellan bekämpningsmedel och egenskaper som hänger samman med kol-, kväve- och fosforcykeln, till exempel hur mineralkväve omvandlas, vilket i sin tur kan påverka kväveförluster genom läckage och avgång av växthusgaser. Forskarna kunde se ett samband mellan bekämpningsmedel och påverkan på kretsloppen för kol, kväve och fosfor.

Negativ påverkan på vissa nyttoorganismer

Studien visade att pesticiderna hade en negativ påverkan på några grupper av nyttoorganismer. Det gällde till exempel svampar som bildar så kallad arbuskulär mykorrhiza, som behövs för växters upptag av näring och tillväxt, samt bakterieätande nematoder, som styr populationen av markbakterier och hur snabbt näring och organiskt material omsätts.

Vissa bekämpningsmedel påverkar kväve och fosfor

De kunde också se att vissa rester av bekämpningsmedel påverkade särskilda förmågor hos marklivet. Till exempel minskade mångfalden av gener som var kopplade till kväve och fosfor av aktiva substansen karbendazim (förbjudet i Sverige) i svampmedel, glyfosats nedbrytningsprodukt AMPA (aminometylfosfonsyra) och aktiva substansen bixafen i svampmedel. Det här stödjer experimentella resultat som visar att den mikrobiella kvävemetabolismen kan vara särskilt sårbar för bekämpningsmedel, menar forskarna.

Resultaten har sammanställts i en interaktiv figur Länk till annan webbplats. där det går att utforska kopplingarna mellan olika bekämpningsmedel och biologisk mångfald i marken: Pesticides and soil biodiversity.

Att balansera höga skördar och ekologisk hållbarhet kräver investeringar i hållbart växtskydd och agroekologiska metoder som stödjer både produktivitet och markhälsa, skriver forskarna avslutningsvis.

Text: Teresia Borgman

Källa: Pesticide residues alter taxonomic and functional biodiversity in soils Länk till annan webbplats. av J. Köninger, M. Labouyrie, C. Ballabio, O. Dulya, V. Mikryukov, F. Romero, A. Franco, M. Bahram, P. Panagos, A. Jones, L. Tedersoo, A. Orgiazzi, M. J. I. Briones och M. G. A. van der Heijden, publicerad online 28 januari, 2026.

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev