Regionala skillnader i växtföljder

Mångfalden i växtföljderna i det svenska jordbruket tycks ha minskat under perioden 2005 till 2016. En närmare analys visar dock på att större gårdar med bördigare jordar verkar planera växtföljderna bättre för att maximera skördarna, och att de permanenta vallarna ser ut att öka på gårdar med sämre jordar.

I en vetenskaplig artikel som publicerades i höstas har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) undersökt växtföljderna på 41 procent av alla åkrar i Sverige mellan 2005 och 2016. Göran Bergkvist, professor vid Institutionen för växtproduktionsekologi på SLU, är en av författarna till artikeln och kommenterar studiens resultat.

Bättre planering av växtföljder på stora gårdar

Underlaget för studien är Jordbruksverkets blockdatabas. Att studien stannade vid 2016 beror på att blockindelningen då gjordes om till stora delar.

Göran Bergkvist tar upp att även om analyserna av Jordbruksverkets statistik totalt sett visar att mångfalden i växtföljderna har minskat 2005 till 2016, speglar detta inte vad som faktiskt händer på de enskilda gårdarna där utvecklingen kan gå i olika riktningar.

– Vi kunde se att utvecklingen går mot mindre diversitet i grödor, men vi såg samtidigt att stora växtodlingsgårdar planerar sina växtföljder bättre för att uppnå bra skördar, det vi kallar agronomisk kvalitet. Det finns också en generell trend mot permanenta vallar som är stark på sämre jordar.

Göran Bergkvist betonar dock att studien inte bedömde växtföljdernas långsiktiga effekter på bördighet, resistens mot kemiska insatsmedel och jordbundna sjukdomar, det vill säga allt som tar längre tid att se än ett typiskt växtföljdsomlopp.

Var rädd om de kortvariga vallarna

Göran Bergkvist förtydligar studiens resultat med hjälp av några exempel (se figur 1 för förklaring av skördeområdena):

– I region 1, de allra bördigaste jordarna, verkar de långliggande vallarna snarare ha plöjts upp och blivit diversifierade växtföljder. I region 2 är det trädor som i ganska stor utsträckning blivit permanenta vallar, men också börjat odlas med ettåriga grödor.

Trenden med att ersätta kortvariga vallar med permanenta eller att inte ha några vallar alls var något som oroade Göran Bergkvist, och han skickar med ett budskap till lantbrukare att vara rädda om sina kortvariga vallar.

– Utvecklingen mot att vi i minskande omfattning använder kortvariga vallar för att upprätthålla bördigheten, minska risk för resistens mot kemikalier och motverka jordbundna sjukdomar är oroväckande med tanke på miljön och att vi får färre och färre fungerande kemikalier att tillgå, säger Göran Bergkvist avslutningsvis.

Text: Nina Nordh

Källa: A novel framework to study the evolution of crop rotation diversity reveals changes towards regional crop type specialisation in Sweden, Länk till annan webbplats. av Pierre Chopin, Suzanne Hermouet, Christine Watson, Ingrid Öborn, Göran Bergkvist, European Journal of Agronomy, Volume 172, January 2026, 127848.