Kan förbränning av fjäderfägödsel förbättra hållbarheten?

Att sprida obehandlad fjäderfägödsel gav lägst klimatpåverkan medan att förbränna den i gårdens pelletspanna var mer lönsamt jämfört med att omvandla den i form av pyrolys. Om pyrolys av gödsel ska bli lönsam krävs en betalning för kolinlagringen som den skapar. Det är exempel på resultat från en ny studie.

Jämfört med gödsel från andra djurslag är kycklinggödsel torrare och mer näringsrik. I områden där det finns ett överskott av stallgödsel och växtnäring kan alternativ som förbränning vara intressant jämfört med att sprida obehandlat. För att undersöka miljö-, klimat- och energiaspekter på förbränning har RISE genomfört en studie finansierad av Stiftelsen Lantbruksforskning.

Fallstudie på gård i Skåne

Studien genomfördes i tre steg:

1. genomgång av litteratur,
2. insamling och analys av gödsel från fyra gårdar med kyckling eller värphöns och
3. förbränning i laboratorieskala.

Projektets fallstudie baserades på ett stort företag som producerar cirka 197 500 frigående kycklingar per år i nordvästra Skåne. Det leder till knappt 300 ton gödsel som färskvikt med 30 till 40 procent torrsubstanshalt. I dagsläget lämnas gödseln till en annan gård utan ekonomisk ersättning. Gården använder idag pelletseldade pannor med en sammanlagd effekt på 280 kW för att tillgodose ett årligt värmebehov på 1,9 GWh.

Dagens gödselhantering jämfördes med att förbränna i gårdens egen pelletspanna med 20 procent inblandning av gödsel. Som tredje alternativ undersöktes pyrolys där gödseln torkas till cirka 10 procent fukthalt och förkolnas i en ny anläggning. Pyrolys är en syrefri upphettning vid hög temperatur där ämnena sönderfaller utan att förbrännas. Producerad bioolja och biokol säljs, medan värmen täcker en del av gårdens energibehov. Även mängden växttillgänglig fosfor jämfördes för de tre olika sätten att ta vara på gödseln.

Sprida obehandlat bäst för klimatet

Det gjordes också ett så kallat inkubationsförsök där gödsel, aska och biokol blandades med jord i mängder motsvarande normala gödselgivor. Det fanns mest växttillgänglig fosfor – P-AL i jorden med den obehandlade gödseln, med en halt på 4,3 mg per 100 gram jord, följt av biokol (2,9 mg) och aska (1,8 mg). En Livscykelanalys (LCA) visade att lagring och spridning av obehandlad kycklinggödsel hade lägst klimatpåverkan (–51 kg CO₂e per ton gödsel) tack vare full återföring av näringsämnen till åkermark. Förbränning hade en klimatpåverkan på 125 kg CO₂e ton per ton, huvudsakligen till följd av kväveförluster under förbränning och minskat näringsvärde i askan. Kväveeffekten i detta alternativ består alltså i att mer mineralgödsel behöver köpas in. Pyrolys gav något högre klimatpåverkan (165 kg CO₂e per ton) eftersom energiåtgången för torkning vägde upp den positiva effekten av kolinlagring i biokol, se tabell 1. Övergödningspåverkan minskade vid förbränning eftersom kväve som finns i gödsel till största delen avgår som ofarlig kvävgas och inte kunde läcka som ammoniak.

Det behövs mindre inköpt träpellets

Att förbränna kycklinggödsel i gårdens befintliga pelletspannor, med en inblandning på cirka 20 procent gödsel, framstod som det mest ekonomiskt fördelaktiga alternativet. Gödsel kunde ersätta en del inköpt pellets till uppvärmning. Pyrolysalternativet uppvisade däremot en lägre lönsamhet på grund av högre investeringskostnader och energibehov vid torkning av gödseln. Pyrolys kan bli konkurrenskraftig vid högre elpris eller om biokol säljs till ett marknadsvärde över cirka 3 kr per kg torrsubstans. Baslinjen, som representerar nuvarande hantering där gödsel skänks bort, saknade intäkter men fungerade som jämförelse för systemanalysen.

Tabell 1. Miljöpåverkan per ton gödsel med den funktionella enheten 1 ton gödsel enligt den livscykelanalys som gjordes.

Text: Markus Hoffmann

Källa: Kan förbränning av fjäderfägödsel förbättra hållbarheten? - Projektbanken - Lantbruksforskning Länk till annan webbplats., Erik Sindhöj med flera, 2026

Kommentar. Att förbränna gödsel kräver tillstånd från Jordbruksverket. Läs mer på sidan Förbränningsanläggningar - Jordbruksverket.se Länk till annan webbplats.