Ett halvår med Kväveklivet - hur långt har vi kommit?
När första halvåret med investeringsstödet Kväveklivet summeras kan vi konstatera att söktrycket varit över förväntan. 186 ansökningar kom in första dygnet och den stora majoriteten den första veckan. Ett halvår senare går det att summera till 500 ansökningar till ett värde av drygt 800 miljoner kronor.
Frivilligt arbete med att minska läckage av ammoniak från stallgödsel har pågått under många år inom jordbruket men med en generös stödandel för investeringar kan vi se att intresset ökar markant. Investeringar för minskade ammoniakutsläpp kan ersättas med 80 % av kostnaden i både Kväveklivet och i Investeringsstödet för ökad konkurrenskraft.
Stort intresse för tak
- Ungefär 80 procent av det sökta beloppet i inkomna ansökningar för ammoniakåtgärder rör ny stallgödsellagring med täckning av tak eller investeringar av tak på befintliga gödselbehållare, säger Lovisa Granberg som är ansvarig för investeringsstödet Kväveklivet på Jordbruksverket. En stor del av övriga 20 procent söktes för förbättring av spridningsutrustning för flytgödsel, med myllningsaggregat, släpsko- och släpslangsramper.
Lovisa Granberg som är ansvarig för investeringsstödet Kväveklivet på Jordbruksverket. Eget foto.
Flera av åtgärderna för lägre ammoniakförluster leder även till andra positiva effekter som högre växtnäringsutnyttjande och bättre stallmiljö.
De första 36 bifallsbesluten fattades under 2025 och under 2026 fortsätter handläggningen av Kväveklivets ansökningar. Nu är det klart att det finns finansiering i stödet med 100 miljoner årligen till och med 2028.
Sverige inför domstol
Det är EU:s så kallade takdirektiv som styr hur mycket ammoniak som länderna får släppa ut. I de flesta länder inklusive Sverige står jordbruket för cirka 90 procent av landets ammoniakutsläpp, eftersom utsläppen till stor del hänger samman med djurhållning och stallgödselhantering. Varje land har fått ett eget beting i takdirektivet och för Sveriges del ska utsläppen minska med 17 procent från startåret 2005 till målåret 2030. Medelbetinget i EU är 19 procents minskning. Sverige missade tillsammans med sju andra länder en ”checkpoint” till år 2020. I slutet av 2025 kom beskedet att Sverige kommer att dras inför Europadomstolen med överträdelseärendet från 2020.
Fler åtgärder nödvändigt
Det kommer att bli tufft att klara slutmålet till 2030 om vi inte genomför fler åtgärder. Med mål om en ökande inhemsk livsmedelsproduktion, med ett ökat djurantal, kommer även ammoniakutsläppen att öka om inte åtgärder görs. Nya tak över gödselbrunnar, syrabehandlad flytgödsel och gödsel som sprids med god markkontakt är exempel på viktiga åtgärder som Kväveklivet kan bidra till.
Under 2024 föreslog Jordbruksverket ett flertal åtgärder i en utredning, däribland olika typer av lagstiftning, vilket regeringen kan besluta om för att Sverige ska nå sina mål. Jordbruksverket har även föreslagit en ny arealersättning till nästa CAP-period för spridning av gödsel på ett sätt som minskar ammoniakavgången -De närmsta fem åren krävs krafttag mot ammoniakutsläppen inom det svenska jordbruket.
- Så tack till alla er som gör åtgärder på frivillig väg, avslutar Lovisa Granberg.
Text: Emma Hjelm
Läs mer om Investeringsstöd Kväveklivet på Jordbruksverkets webbplats. Länk till annan webbplats.
