Så effektiva är stöden för vattenkvaliteten och minskade näringsförluster från jordbruksmark
Ersättningar till fånggröda, mellangröda och vårbearbetning minskade kväveläckaget från jordbruksmark mest effektivt, medan miljöersättningar till skyddszoner mest effektivt minskade fosforförlusterna åren 2014-2024. Det framgår av en ny rapport från Jordbruksverket.
Rapporten har skrivits av oberoende utvärderare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, på uppdrag av Jordbruksverket. Syftet var att undersöka vilken effekt stöd inom landsbygdsprogrammet och strategisk plan haft på näringsläckage och vattenkvalitet. Näringsämnena kväve och fosfor stod i fokus för utvärderingen. Flera avgränsningar gjordes i utvärderingen, bland annat ingick inte ersättningen Precisionsjordbruk planering.
De stöd som hade störst effekt för att minska kväveläckaget från jordbruksmark var ersättningarna till fånggröda, mellangröda och vårbearbetning. Dessa stöd minskade även förlusterna av fosfor via ytavrinning. De stöd som mest effektivt minskade fosforförlusterna från jordbruksmark var miljöersättningarna för skyddszoner längs vattenområde och anpassade skyddszoner.
Flera stöd ger minskade förluster – men till en hög kostnad
Utvärderarna kunde också se att flera av stöden visserligen minskade näringsförlusterna från jordbruksmark, men till en hög kostnad. Det gällde till exempel för miljöersättning för vallodling, våtmarker och dammar som anlagts eller restaurerats med investeringsstöd samt miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar. De flesta våtmarkerna och dammarna som ingick i utvärderingen bedömdes ha en låg näringsbelastning, vilket innebar att stödet inte bedömdes vara effektivt.
Rapportförfattarna ger flera rekommendationer om förbättringar för framtiden, bland annat att utforma stöd kring våtmarker och dammar så att dessa placeras och dimensioneras för största möjliga avskiljning av näringsämnen, men också så att de sköts och underhålls för att bibehålla hög avskiljning av näringsämnen. De rekommenderar även åtgärder för att öka precisionen i placeringen av skyddszoner.
Stor potential för reglerbar dränering i södra Sverige
Få hade hittills anslutit sig till stödet för reglerbar dränering, men intresset väntas öka i framtiden i och med klimatförändringarna. Reglerbar dränering består av särskilda dämningsbrunnar i täckdikessystemet som gör att det går att reglera grundvattennivån på fältet. När behovet att dränera är litet går det att dämma i brunnarna. Åtgärden syftar till att minska kväveläckage och hålla kvar vatten i åkermarken för att minska behov av bevattning och användning av grundvatten. Rapportförfattarna bedömer att reglerbar dränering har stor potential i södra Sverige. De rekommenderar att detta stöd kompletteras med stöd för skötsel likt det som finns för våtmarker och dammar samt att kunskapen ökar om vilken långsiktig effekt som åtgärden har på kväve- och fosforläckage.
Text: Teresia Borgman
Källa: Vattenkvalitet och förluster av kväve och fosfor från jordbruksmark - en utvärdering av stöd och ersättningar i den gemensamma jordbrukspolitiken under åren 2014-2024 Länk till annan webbplats. av Karin Blombäck, Magdalena Bieroza, Jens Fölster, Pia Geranmayeh, Holger Johnsson, Katarina Kyllmar, Anders Lindsjö, Kristina Mårtensson, Kristian Persson, Ingrid Wesström, Utvärderingsrapport, Jordbruksverket, 2025-11-20.
Stöd som ingick i utvärderingen
- Odling av fånggröda och mellangröda samt vårbearbetning
- Anläggning av skyddszoner längs vattenområde eller anpassade skyddszoner
- vallodling
- anläggning av tvåstegsdiken
- strukturkalkning
- anläggning av kalkfilterdiken
- anläggning av reglerbar dränering
- anläggning, restaurering och skötsel av våtmarker och dammar
