Forskning finansierad av lantbrukarna själva i fokus
Vid Lantbruksforskningsdagen 2025 på Vreta Kluster utanför Linköping som hölls i början av november presenterades bland annat forskning kring sätt att minska växtnäringsläckage och öka livsmedelsberedskapen.
Lantbruksforskningsdagen 2025 i Östergötland är ett samarbete mellan Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och Vreta Kluster utanför Linköping. Under dagen presenterades forskning finansierad av SLF och föreläsningarna finns nu tillgängliga att se på YouTube.
Dagen inleddes med en beskrivning av Sverigeförsöken, som syftar till att stötta lantbrukarna med kunskap kring förutsättningarna att odla en rad olika grödor från norr till söder i Sverige. På så sätt ökar också Sveriges livsmedelsberedskap genom att nya sorter testas innan de kommer ut i bredare odling för att se hur de fungerar i olika delar av landet.
Odlingsförsök och markens bördighet
Forskaren Sabina Braun, SLU, beskrev vad som händer med markens bördighet när fosfor med olika ursprung tillförs. Hon har använt data från två odlingssystem i långliggande bördighetsförsök. Försöken anlades redan 1956 respektive 1966 och finns på nio platser i landet. Det ena simulerar djurhållning med stallgödsel och vall, och det andra är kreaturslöst med enbart mineralgödsel och ettåriga grödor. I det fall där stallgödsel använts visade det sig att mängden tillgänglig oorganisk fosfor har ökat i marken, trots att lika mycket fosfor tillförts i båda odlingssystemen.
Hon konstaterade också att i dessa långtidsförsök har inte fosforn rört sig så långt ned i markprofilen utan det mesta har hamnat på 0–30 cm djup, men att det fanns skillnader mellan försöksplatserna. Det verkar också som att kopplingen mellan hög fosforstatus i jorden mätt med olika metoder saknar samband med hög skörd, och att mätmetoderna sannolikt behöver kombineras med andra faktorer.
En iakttagelse Sabina Braun tog upp, och som behöver studeras ytterligare, är att höga fosforgivor verkar minska kolinlagringen i marken. Hennes slutsats var därför att gödsla försiktigt med fosfor och ta hänsyn till växtföljden.
Kretslopp för växtnäring och samodling för mer hållbar rapsodling
Helena Aronsson, SLU, beskrev resultaten från projektet Ny teknik och regional strategi för recirkulering av växtnäring i stallgödsel Länk till annan webbplats.. Bakgrunden till studien är obalansen för fosfor – i stora områden i södra Sverige finns ett överskott av fosfor från stallgödsel, medan det i exempelvis delar av Skåne och i Mellansverige kan finnas behov av att tillföra fosfor. I projektet konstaterades att biogasanläggningar är en viktig del av lösningen på obalansen, men att det i nuläget inte är ekonomiskt lönsamt mer än inom några mils avstånd från biogasanläggningen.
En grupp forskare vid SLU har också tittat på om samodling av två eller flera grödor med höstraps kan vara ett sätt att minska behovet av pesticider. Rapsens tillväxtperiod är lång och därför är den extra känslig för insektsangrepp. Chloë Raderschall, SLU, berättade att de såg positiva effekter av samodling med baljväxter när det gäller växtskyddet mot insekter, men däremot varierade effekten när det gäller avkastningen. Just nu tittar forskarna på samodling i bredare remsor som kan anpassas till befintliga maskiner, och de är också intresserade av att komma i kontakt med lantbrukare som vill delta i studier om remsodling.
Tester av flerårigt vetegräs i Sverige
Det fleråriga vetegräset Kernza som används i USA är i fokus för forskaren Kajsa Lätt, SLU. Det skördas flera gånger per år och de djupa rötterna ger bra återväxt och gör den också mindre känslig för torka. Kernza tål dessutom höga regnmängder och kan därför vara en intressant gröda till djurfoder i ett förändrat klimat. Kajsa Lätt beskrev några testodlingar i olika delar av Sverige, liksom försök med ensilering, som har gett positiva resultat så här långt. Hon konstaterar dock att fler studier behöver göras, gärna på torkutsatta platser som Öland eller Gotland.
Ett engagerat samtal på temat samverkan mellan djuruppfödning och växtodling hölls också, liksom föreläsningar om utformning av jordbruksdiken, klimatneutral djuruppfödning och betydelsen av mindre mjölkkobesättningar. I slutet av dagen togs även praxis inom svensk klövvård upp samt att sätt att mäta hur olika rengöringsmetoder i stall för grisuppfödning fungerar för att hålla smittotrycket lågt i grisuppfödningen.
Text: Nina Nordh
Källa: Lantbruksforskningsdagen 2025, 6 november 2025 Länk till annan webbplats.
