Fånggröda under nordliga förhållanden

Tre års odling av fånggröda i mellersta Norge var för kort för att ge en mätbar ökning av kolförråd. Inte heller tillförsel av biokol gav effekt. Däremot fanns andra positiva effekter på markhälsan som till exempel en ökad aggregatstabilitet.

Det finns gott om studier som undersökt hur rotsystemet hos fånggrödor ökar markens mullhalt. Men de flesta studier har gjorts av en art av fånggröda i taget och inte av en mix av arter. Ännu färre studier är gjorda för nordliga förhållanden. Med kallare klimat följer inte bara att skördenivåerna ligger lite lägre utan även att tillväxten av fånggröda kan bli lägre både under sommaren och under den korta hösten. Ungefär så rättfärdigar en grupp norska forskare vid Nibio en studie om fånggrödor i mellersta Norge.

Mellersta Norge

På en lerjord i mellersta Norge anlades ett treårigt fånggrödeförsök i vårkorn. Fånggröda i olika kombinationer såddes in i vårkorn efter sådden och plöjdes ner året därpå före nästa års vårkorn såddes. Rajgräs jämfördes med rajgräs i blandning med vit- och rödklöver samt med tillägg av cikoria och käringtand. Alla leden med vårkorn och tillhörande fånggröda gödslades med 100 kg mineralgödselkväve. I ett led med vårkorn utan fånggröda tillfördes biokol och allt jämfördes med ogödslat vårkorn.

Ger inte lägre skörd

Skörden av vårkorn varierade mellan 3,4 och 3,6 ton per hektar i de olika behandlingarna och skörden påverkades inte av någon fånggröda. Att skörden av vårkorn inte sjönk tycker forskarna är ett viktigt resultat att berätta eftersom det finns en rädsla hos en del norska lantbrukare att fånggröda sänker skörden.

Tre år för kort tid

Forskarna konstaterar att det är för kort tid att odla fånggröda tre år i rad för att det ska gå att mäta en ökning i markens kolförråd. Forskarna analyserade även olika fraktioner av organiskt material i jorden. En av dem kallar de MAOM – en stabilare form av organiskt material som är kemiskt bundet till jordens mineral. Halten MAOM ökade något i alla behandlingsled, särskilt med rajgräs och klöver. Det betyder att den stabila poolen av kol ökade och det, menar forskarna, är viktigare än att bara fokusera på det totala kolförrådet i marken.

Behandlingsledet med flest växtarter, med bland annat cikoria, uppvisade högre stabilitet hos jordaggregat vilket är positivt. DNA-analyserna visade ingen större skillnad i förekomst av jordbakterier och svampar mellan de olika behandlingsleden.

Ingen effekt av biokol

Tillförsel av tre ton biokol per hektar förbättrade inte jordhälsan eller ökade skörden. Forskarna spekulerar om ojämn tillförsel och fördelning av biokolet kan ha bidrag till utebliven effekt. Å andra sidan refererar de till ett försök i södra Norge där tillförsel av 35 ton biokol per hektar inte heller hjälpte. Om biokol varken ökar skörden eller förbättrar markhälsan kanske nyttan istället uppstår om det går att sälja kolkrediter från eventuellt ökad kolinlagring.

Text: Markus Hoffmann

Källa: Root development as a driver of mineral-associated organic matter formation in cover crop systems of high-latitude agriculture - ScienceDirect Länk till annan webbplats.